Teaterchefen Fransesca Quartey.
Om du tittar på teatervärlden, både lokalt och nationellt, vad finns det för jämställdhetsproblematik?
"Teatervärldens publik är till största delen kvinnlig, men ämnena som behandlas i många pjäser utgår sällan från ett kvinnligt perspektiv.
Jag är stolt över den diskussion som förts i Sverige, särskilt den som de kvinnliga skådespelarna drivit under #tystnadtagning och som inspirerade tusentals andra kvinnor att själva formulera upprop i sina egna branscher."
Vad tänker du behövs för att ditt kulturområde ska bli mer inkluderande och jämställt?
"Teatern som arbetsplats är i grunden ganska konservativ och hierarkisk mycket därför att de ekonomiska marginalerna är så vansinnigt små. Konsekvenserna av ett ”fel” konstnärligt val kan lätt erodera en teaters budget för hela det året. I ett sådant försiktighetsklimat är det lätt att man väljer den enklaste vägen för att hålla allt igång. Att förändra det klimatet är ett långsiktigt arbete, men jag ser jag inte hur man skulle kunna avstå från det eftersom det är teaterns roll. Det är helt enkelt en utmaning som måste tas. När det gäller jämställdhet kan teatern vara en utmanande plats för den personal som är småbarnsförälder särskilt om man tillhör den föreställningsbundna personalen. Här är det viktigt att underlätta där man kan för de som har småbarn. "
Hur jobbar ni för att teatervärlden, och er arbetsplats, ska bli så jämställd som möjligt?
"Som teater deltar vi i den nationella undersökning som fack och arbetsgivarorganisation nu gör, vi arbetar även internt i vår likabehandlingsgrupp och ser över vilka dokument som behöver uppdateras.
Att ha ett starkt och bra fack är en viktig del i det kontinuerliga arbetet på en teater, så att man kan ha en konstruktiv dialog om det som behöver förbättras och åtgärdas. I ledningsgruppen genomgår vi också en längre utbildningsperiod under hela 2018 där vi fokuserar på ämnen som genus, jämställdhet, sexuella trakasserier, härskartekniker, normkritik och postkolonialt perspektiv.
Sedan förs det alltid diskussioner om jämställdhet och mångfald i vårt repertoarråd (där vi läser olika pjäser). På Västerbottensteatern har vi under de senaste åren haft flera skådespelare och regissörer med utom-nordisk härkomst, haft ungdomsprojekt som särskilt vänt sig till asylsökande unga kvinnor, samt anställt 13 manliga och 11 kvinnliga dramatiker och 9 manliga och 10 kvinnliga regissörer. "
Agnes Lundmark, Mullberget.
Om du tittar på musikvärlden, både lokalt och nationellt, vad finns det för jämställdhetsproblematik?
"Musikvärlden, liksom alla andra yrken/uttryck/plattformar fortsätter att vara icke jämställd. Jämställdhetskampen på arbetsplatser handlar ju främst om att minska löneklyftorna och att faktiskt erbjuda samma jobb till alla utan någon könsdiskriminering.
Det behöver skapas nya, vettiga plattformer för unga tjejer och kvinnor vilka kan representera den kvinnliga musikscenen. Från gräsrötterna hos ungdomar till den internationella scenen behövs tjejer/kvinnor lyssnas på och plockas upp som ledande."
Vad tänker du behövs för att ditt kulturområde ska bli mer inkluderande och jämställt?
"Musikscenen behöver jobba mot ungdomar. Det är där vi faktiskt kan göra skillnad. Det behövs skapas ett intresse för alla unga att prova på musik och ställa sig på scenen.
Är det män som sitter högst och fortsätter trycka undan de väldigt många drivande och idérika kvinnorna, så kommer vi inte heller att ta oss så långt framåt. "
Hur jobbar ni för att musiklivet, och er verksamhet, ska bli så jämställd som möjligt?
"KF Mullberget jobbar aktivt för att välkomna alla in i kultur- och föreningslivet. För att kunna hitta de personer som ännu inte hittat till Mullberget, så riktas strålkastarna på vissa grupper av människor. Vill vi hitta de som kanske inte sett musik eller andra kulturuttryck som en möjlighet.
Allt för att inspirera unga potentiellt nya kulturutövare in i kultursvängen. Det är svårt att från en dag till en annan känna att en förändrar, för förändringen är ofta svår att se i statistiken. Men ser föreningen till att ha en jämställd styrelse, anställda som kvinnliga förebilder och faktiskt lyfter upp de kvinnliga medlemmarna i föreningen, så visar vi tydligt på att alla kan. Oavsett kön, livserfarenhet, kulturintresse, ambitioner eller annat så är en välkommen till KF Mullberget. "
Mikke Ejrevi, bibliotekschef.
Om du tittar på litteratur- och biblioteksvärlden, både lokalt och nationellt, vad finns det för jämställdhetsproblematik?
"Studier visar att biblioteksbesöken generellt feminiseras över tid. På fyrtiotalet var det främst män som besökte biblioteken, på sextiotalet var könsfördelningen ganska jämn och sedan har det sakta blivit fler tjejer och färre killar som besöker biblioteken. Enkelt uttryckt kan man kanske säga att biblioteken klarar jämlikhetsmålet, men har svårare att uppnå jämställdhetsmålet. Ser man till manliga och kvinnliga författare och könsfördelningen av huvudkaraktärer i litteraturen är det fortsatt så att män är i majoritet även om det under senare år jämnats ut allt mer."
Vad tänker du behövs för att ditt kulturområde ska bli mer inkluderande och jämställt?
"För oss som arbetar på bibliotek behövs en ständigt ökad medvetenhet om genus, könsroller och jämställdhet. Vidare tror jag det är av stor betydelse är att se över bibliotekens personalsammansättning. Vi har fantastisk personal på våra bibliotek idag, men jag är övertygad om att en ökad mångfald inom den egna organisationen skulle bidra till en positiv utveckling av verksamheten."
Hur jobbar ni för att biblioteksvärlden, och er verksamhet, ska bli så jämställd som möjligt?
"Vi arbetar internt med kompetenshöjande insatser som exempelvis fortbildning i HBTQ-frågor, normkritik och tillgänglighet. I samarbete med viktiga projekt som Brytiga böcker och Perspektivbyrån har och arbetar vi mer publikt med litteratur, likabehandling och normkreativa metoder med barn och unga. Det finns områden där det finns en motsatt skev könsfördelning, inte minst vad gäller idrott. Undersökningen Ung Livsstil visar att det generellt är fler killar som är med i idrottsföreningar och som besöker idrottsanläggningar och även fritidsgårdar. Lokalt ser vi därför vikten av att fortsätta med läsfrämjande insatser som Läsligan där läsning och idrottande kopplas samman samt att utveckla fler och närmare samarbeten mellan bibliotek och fritidsgårdar."
Anders Jansson, vd Skellefteå museum.
Om du tittar på museivärlden, både lokalt och nationellt, vad finns det för jämställdhetsproblematik?
"På de stora museerna är, och har alltid varit, ledningen i huvudsak manlig och det är en berättigad fråga att ställa sig om det påverkat museernas verksamhet och de perspektiv som lyfts i museernas samlingar och insamling. Det är kanske en av museernas största utmaningar, är det så att historien vi förmedlar genom samlingar, arkiv och utställningar, är hela historien?
Det bottnar i en frågeställning kring vad som ansetts vara värt att bevara, och tyvärr är det så att det som historiskt sett varit kvinnliga domäner, till exempel hemmet och barnen, också varit stora delar av den historia som gått förlorad förutom som muntliga berättelser. Museerna har en viktig uppgift när det kommer att vara medveten om vems historia vi samlar och förmedlar och vara medveten om de val som görs, kanske särskilt kring valen att inte inkludera något. "
Hur jobbar ni för att museivärlden, och er verksamhet, ska bli så jämställd som möjligt?
"Inom musei- och kultursektorn pratar vi ofta om att sänka trösklarna och kunna attrahera och tilltala både nuvarande men också nya målgrupper. Jag tror att det först och främst handlar om att säkerställa att den verksamhet som vi bedriver är relevant för så många som möjligt.
Ett steg i det är intressera sig för den historia som vi kanske inte berättar idag. Projekt har initierats för att både bevara och förmedla kunskap som finns i brev, dagböcker och muntliga historier. Det här är inte enbart en fråga om att en manlig historieskrivning ofta har haft företräde före andra perspektiv utan även om hur museerna har förhållit sig till samhället som helhet i ett majoritets- och minoritetsperspektiv. "