Skolan i Norsjövallen, som efter nedläggningen byggdes om till och användes som behandlingshem, inrymmer ett par matsalar som försetts med barnstolar och lite leksaker.
När kriget bröt ut väntade Migrationsverket en kraftig flyktingström från Ukraina. Därför fick kommunerna i uppdrag att med kort varsel tala om hur många tillfälliga boendeplatser de kunde skaka fram på skolor, campingar och liknande anläggningar.
Norsjö svarade att kommunen hade drygt hundra platser att erbjuda, och med hjälp av Knut´n och olika ideella krafter gjorde man snabbt ordning Norsjövallens gamla skola i som evakueringsboende.
Men för några dagar sedan kom beskedet från Migrationsverket: Norsjövallens skola behövs inte.
Eleonore Hedman, kommunchef i Norsjö, säger att kommunen valde att agera så snabbt med flyktingkrisen 2015 i färskt minne. Den gången tog det inte många dagar förrän busslaster med flyktingar anlände till Norsjö och nu var bedömningen var att det skulle bli likadant i år.
– Vi tog beslutet att ställa i ordning fast vi inte visste om det skulle behövas. Vi trodde att det var så pass akut att platserna skulle behövas snabbt, säger hon.
Att platserna av allt att döma har gjorts i ordning i onödan tar hon med jämnmod. Det har inte varit någon orimlig arbetsinsats att få sängarna och de andra sakerna på plats, det är bra att färre behöver hjälp och så fick de inblandade träna på hur man hanterar en krissituation i skarpt läge.
– Vi har agerat med en god avsikt. Det är inte hela världen, säger Eleonore Hedman, som är imponerad av Norsjöbornas vilja att ställa upp och skänka saker:
– De har visat väldigt stort engagemang.
Mats Boström, Knut´n, berättar att han fått mycket god hjälp av ett par personliga assistenter som fick lite andra arbetsuppgifter med att göra i ordning boendet.
Vad som nu ska hända med alla sakerna som fraktats dit blir en fråga för krisledningsgruppen. Men eftersom byggnaden ändå står tom är det inget som måste lösas akut, enligt kommunchefen.
– Sedan kan saker förändras väldigt snabbt.
Norsjövallens skola är långt ifrån det enda tilltänka evakueringsboendet som nu läggs på is.
För ett par veckor sedan skrev Migrationsverket ned behovet av akuta, tillfälliga boendeplatser från 12 000 till 6 000. Och på tisdagen kom beskedet att prognosen skrivs ned ytterligare, nu till 2 000 platser.
Orsaken är framförallt att det har kommit färre flyktingar än beräknat från Ukraina till Sverige. Dessutom har Migrationsverket fått tillgång till fler långsiktiga boenden med lite högre standard.
I den intilliggande sporthallen förvaras mängder av kläder som givmilda Norsjöbor har skänkt. Överhuvudtaget har engagemanget varit stort.
Ytterligare en förklaring är att fler flyktingar än Migrationsverket räknat med själva har ordnat boenden hos privatpersoner, ofta släktingar eller vänner.
Som läget är nu kommer de akuta boendeplatserna att koncentreras till Migrationsverkets ansöknings- och registreringsorter. För Norrlands del betyder det – enligt den senaste bedömningen – att Boden och Sundsvall blir de enda platserna som har sådana boenden.
Det innebär i sin tur att Byske camping, som är Västerbottens enda aktiverade evakueringsboende, håller på att avvecklas. Om allt går enligt planerna ska det vara klart under april.
– Behovet av evakueringsboenden har minskat i takt med att Migrationsverket kunnat upphandla kollektiva bostäder och de evakueringsplatser som finns kvar vill man ha i län där det också finns möjlighet att ansöka om skydd och få det utrett. I Västerbotten finns ingen enhet som arbetar med det, berättar Maria Bergström, enhetschef vid Migrationsverket i Skellefteå.