Färre beviljas färdtjänst – kräver att lagen ändras

Det är inte bara i Norsjö som det har blivit svårare att få färdtjänst – samma sak har hänt runt om i landet under flera års tid.
Inte minst har många synskadade drabbats, och nu kräver Synskadades Riksförbund att färdtjänstlagen ändras.
– Lagen har gått bananas, säger förbundsjurist Anna Quarnström.

Ett syfte med den färdtjänstlag som kom 1997 var att fler skulle åka kollektivt i stället för att få färdtjänst. Men det kan vara svårt att tillgodose på landsbygden. En annan sak som hänt är att tillämpningen av lagen har skärpts flera gånger, något som framförallt har drabbat synskadade och blinda.

Ett syfte med den färdtjänstlag som kom 1997 var att fler skulle åka kollektivt i stället för att få färdtjänst. Men det kan vara svårt att tillgodose på landsbygden. En annan sak som hänt är att tillämpningen av lagen har skärpts flera gånger, något som framförallt har drabbat synskadade och blinda.

Foto: Thomas Möller

Norsjö2025-03-18 01:00

Nyheten i korthet

  • Det har blivit svårare att få färdtjänst i Sverige, särskilt för synskadade. Synskadades Riksförbund kräver nu att färdtjänstlagen ändras.
  • En rapport från Trafikanalys 2023 visade att lagen inte tillämpas som tänkt och antalet färdtjänsttillstånd har minskat kraftigt sedan 1997.
  • Trots rapportens förslag till lagändringar har ingen ändring ännu genomförts, vilket kritiseras av Synskadades Riksförbund.

Som Norran tidigare berättat har boende på en gruppbostad i Norsjö förlorat rätten till färdtjänst sedan kommunen infört en striktare tolkning av reglerna. 

Men att det har blivit svårare att få färdtjänst är inte unikt för Norsjö. Det är en utveckling som har pågått länge i Sverige och som inte minst har uppmärksammats av Synskadades Riksförbund, SRF.

undefined
Anna Quarnström, förbundsjurist vid Synskadades Riksförbund, är starkt kritisk till hur färdtjänstlagen tillämpas.

Anna Quarnström, förbundsjurist vid SRF, berättar att det har blivit allt vanligare att gravt synskadade och blinda nekas färdtjänst med hänvisning till ordinarie kollektivtrafik, och att oförmåga att orientera sig inte ses som en väsentlig svårighet.

En linje som även domstolarna har gått på.

– Man gjorde det så kallt och sa att synskadade inte kan få tillstånd, för de kan träna bort sina svårigheter som om de vore superhjälten Daredevil. Det gör att man känner att lagen har gått bananas, säger hon.

Efter att flera sådana fall uppmärksammats gav den förra regeringen myndigheten Trafikanalys i uppdrag att utreda färdtjänstlagen.

Rapporten presenterades i mars 2023 och visar att lagen i flera avseenden inte tillämpas som det var tänkt.

Såväl antalet färdtjänsttillstånd som andelen av befolkningen med färdtjänst har minskat kraftigt sedan lagen infördes 1997. Samtidigt har tillämpningen av lagen skärpts flera gånger.

Anna Quarnström konstaterar att färdtjänsten ska vara ett smörjmedel som hjälper funktionshindrade att ta sig ut, men tycker inte att tillståndsgivarna kommuner och regioner tar det ansvaret.

– Jag tror inte att det är folkligt förankrat. Jag tror inte att det är den typen av svensk välfärd som vi har tänkt oss, oavsett partitillhörighet, säger hon och tillägger:

– Man kan inte bara lämna de här personerna i sticket.

undefined
Boende vid gruppbostaden Åkargatan 13 i Norsjö får inte längre färdtjänst, efter att kommunen gjort en striktare tolkning av reglerna.

Hennes förklaring är att det handlar om pengar.

– Det är tydligt att alltfler kommuner och regioner bara räknar kronor och ören. Men inte tar den sociala hänsynen. Därför behövs det en lagändring, säger Anna Quarnström.

Rapporten från Trafikanalys innehåller också förslag på lagändringar. Inte minst vill myndigheten ha ett tydligare regelverk.

Trafikanalys har även tittat på sådana saker som avstånd till bussen och tillgång till kollektivtrafik, alltså det som nu är upp till prövning i Norsjö.

Här är förslaget att den sökandes förmåga att ”förflytta eller orientera sig på egen hand eller att självständigt anlita befintlig kollektivtrafik” ska vägas in.

Men trots att rapporten har legat på regeringens bord i två år så har SRF fortfarande inte fått några signaler om att en lagändring är på gång.

– Min känsla är att det är en underprioriterad fråga som de inte vill ta i, möjligtvis för att de befarar en kostnadsökning, säger Anna Quarnström.

Vad tänker du om det?

– För mig, som har känningar inom hela funktionshinderrörelsen, känns det som att det är typiskt. Det här är en regering som har gjort väldigt lite inom funktionshinderområdet. De har just nu väldigt många utredningar och lagförslag som de sitter på, men inte agerar i, säger hon och fortsätter:

– Jag är också ganska säker på att regeringen är medveten om att både kommuner och regioner har dålig ekonomi, det är ju de själva som inte har höjt statsanslagen. Så de vet ju om att kommuner och regioner effektiviserar på det här sättet, men vill varken ändra lagen eller skjuta till pengar.

Men det är inte bara Tidöregeringen som får en släng av sleven från SRF:s förbundsjusrist:

– Det är också tråkigt att kommuner och regioner i allt större utsträckning abdikerar från det kommunala självstyret i sociala frågor. För man kan ju vara mer generös än lagstiftningens minimikrav. Att färdtjänstlagen är trasig innebär ju inte att de behöver fatta trasiga beslut. De kan ha en mer generös hållning inom ramen för det kommunala självstyret.

Som det är nu upplever hon att lokalpolitikerna motiverar neddragningar genom att visa att lagstiftningen är dålig.

– Jag längtar efter de lokala och regionala politiker som ska säga ”här i Skellefteå vill vi att våra medborgare ska ha möjlighet att ta sig till de här aktiviteterna, vi tänker inte följa Stockholmspolitikernas eller riksdagspolitikernas dåliga ambitioner inom färdtjänstområdet, vi kan bättre”, säger Anna Quarnström.

Så hur gör då Skellefteå kommun när det gäller färdtjänst och tillgång till kollektivtrafik? Färdtjänstchef Eva-Maria Björk uppger att deras bedömningar utgår ifrån färdtjänstlagen, rättspraxis och kommunens riktlinjer.

”Färdtjänstlagen tar ingen hänsyn till om det finns kollektivtrafik eller ej, det påverkar alla som bor på platsen och är ingen grund för att beviljas färdtjänst”, skriver hon i ett mejl.

undefined
Iosif Karambotis (S), socialnämndens ordförande i Skellefteå, säger att kommunen följer gällande lagar och praxis.

Enligt socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) har det i nämnden inte förts några diskussioner om att införa någon annan ordning.

Däremot händer det då och då att folk hör av sig till honom och tycker att de borde ha färdtjänst med argumentet att det saknas kollektivtrafik.

– Men vi följer den lagstiftning och rättspraxis som finns, säger Iosif Karambotis.

Samtidigt tycker han att regeringen borde anamma de förslag som Trafikanalys har tagit fram och ändra lagen.

– Det skulle göra det lättare för dem som behöver färdtjänst, det är jag positiv till, säger han.

Men Skellefteå kommun är inte beredd att gå före och göra en mer generös bedömning?

– Det handlar inte om att vara generös, det handlar om att följa lagstiftning och rättspraxis och att vara transparent. Beslut ska inte vara godtyckliga, det ska inte bero på vilken handläggare man har. Man ska få den hjälp man har rätt till.

Marie Önnerlöv Näslund, administrativ chef vid adminstrativa avdelningen i Malå, uppger att Malå kommun följer färdtjänstlagen och inte ser till om några bussar går när ansökningar om färdtjänst behandlas.

”Vi tar inte hänsyn till kollektivtrafiken och hur den ser ut. Utan om personen har problem att åka kollektivtrafik utifrån sitt funktionshinder”, skriver hon i ett mejl.

Vad gäller Trafikanalys rapport och eventuella förändringar av färdtjänstlagen så är det en fråga som ligger på infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsons (KD) bord.

”Det finns inga nya besked kring rapporten i detta läge. Förslagen bereds på Regeringskansliet”, meddelar hans pressekreterare Ebba Gustavsson i ett mejl.

Så säger lagen

Lag om färdtjänst 7 §: 

• Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel.

• Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.

• Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan anledning bekostas av det allmänna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!