I skrivelsen konstaterar kommunerna att de vill vara med och bidra till den nödvändiga energiomställningen. De framhåller också att den innebär stora möjligheter för dem.
Men för att få med sig bygden och befolkningen menar de att vindkraftsutbyggnaden måste ge ett rejält lokalt mervärde.
Enligt skrivelsen finns det idag en praxis som säger att 0,2 procent av bruttoproduktionen avsätts till lokalsamhälle och föreningsliv. Något som ofta översätts till 10 000 kronor per verk och år.
Det är betydligt lägre än i flera av grannländerna och nu vill kommunerna ha ersättningsnivåer som närmar sig de summor som gäller där.
”I Finland och Norge är de 20–30 gånger högre. Och vi tillhör samma elmarknad. I exportlandet Tyskland råder liknande nivåer”, skriver de.
De har även noterat att allt färre kommuner säger ja till nya vindkraftverk, vilket de tror hänger ihop med den låga kompensationen till lokalsamhället.
Kommunernas krav är att den nya högre ersättningen ska gälla såväl befintliga, pågående som framtida vindkraftsinvesteringar. Vidare ska den vara lika för alla och inte vara beroende av någon enskild bygds förhandlingsskicklighet.
Skrivelsen har ställts till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och finansminister Mikael Damberg (S), och undertecknats av kommunstyrelsens ordförande i åtta kommuner i Västerbottens inland: Malå, Norsjö, Lycksele, Sorsele, Vilhelmina, Storuman, Dorotea och Åsele.