Charlotte Hultdin (S) efterlyste mer ekonomiskt asvarstagande.
Som Norran tidigare berättat blev Malå kommuns befarade underskott på 25 miljoner kronor i princip ett nollresultat när 2024 summerades.
Men betyder det att nämnderna har gjort sitt jobb? Nej, menade Charlotte Hultdin (S), och framhöll att tre av fyra nämnder inte klarade av att hålla budgeten.
– Det är allvarligt. Och vi är ansvariga, vi som sitter i KF, KS och alla nämnder. Är vi på väg mot ett nytt stålbad? sa hon, och efterlyste ett större ansvar från de styrande partiernas sida:
– Jag sitter själv i socialnämnden, där vi har ett mandat i opposition. De enda gångerna ekonomiska frågor har kommit upp är det S som har lyft dem. Alla partier måste ta sitt ansvar för ekonomin, inte bara vi.
Kristian Priemel (V) tyckte å sin sida att det var bra att politikerna inte reagerade så häftigt på den larmrapport som kom i höstas.
I så fall skulle de ha varslat tio personer och troligen slagit sönder en fungerande verksamhet.
– Då skulle vi ha gjort en överskott på 20 miljoner kronor. Men hur skulle man känna sig? Jag skulle inte må så bra, sa han.
Kristian Priemel (V) var flitigt i elden när årsredovisningen diskuterades.
Cecilia Festin Stenlund (L) konstaterade att politik är en långsiktig verksamhet.
– Om vi hade varit kortsiktiga hade vi kastat in nämnderna i ett stålbad. Stålbad kan vara bra, men lovikkavantar kan också vara bra, särskilt när vi har resultatutjämningsreserven, sa hon.
Lennart Gustavsson (V) ställde inte heller upp på Charlotte Hultdins verklighetsbeskrivning:
– Det är en illusion att de enda som tar ekonomiskt ansvar är S. Jag tror att alla förtroendevalda känner ett ansvar för verksamhet och ekonomi.
Charlotte Hultdin vidhöll att kommunen har de pengar man har och att politikerna måste agera utifrån det.
– Om man vill använda lovikkavantar i stället för stålbad så är det helt okej, men något måste göras, sa hon.
Mindre ekonomi, mer rikspolitik och större enighet blev det när budgetförutsättningarna inför nästa år kom upp till diskussion.
Då konstaterade både Lennart Gustavsson, Cecilia Festin Stenlund och Mikael Abrahamsson att Malå med flera inlandskommuner lever i en helt annan verklighet än den arbetslöshetsproblematik som har högsta prioritet på riksnivå.
Här är det i stället kompetensförsörjningen som är det stora problemet, ett problem som förvärras av den nu rådande utvisningspolitiken.
– Jag hoppas att alla partier lyfter detta uppåt, sa Lennart Gustavsson och fick medhåll av såväl Cecilia Festin Stenlund som Mikael Abrahamsson.