Efter att ha arbetat med frågan i några år har nu Malå kommun lagt ut förslaget till detaljplan för Tjamstan Södra på samråd.
Planen går ut på att göra det möjligt att bygga villor, fritidshus och turistboenden på den södra sidan av Tjamstanberget. Målet är att locka fler människor till Malå och på så vis skapa utveckling och tillväxt i bygden.
Men det är också ett förslag som på kort tid har väckt starka känslor.
Den södra sidan är den del av berget som fortfarande är orörd, dessutom skulle en eventuell bebyggelse hamna strax ovanför befintliga bostadshus och i ett område som är populärt för det allmänna friluftslivet.
Bland annat går den nyligen upprustade Rågmjölsvägen här.
Hans Selbach och Sara och Tomas Theolin är några av kritikerna. De bor i området nedanför den tilltänkta bebyggelsen och vistas också mycket i det naturområde som finns här.
– Det är ett stråk som nyttjas av hundägare, skidåkare och skoterförare. Det är jättepopulärt, berättar Sara Theolin.
– Jag är född en och en halv kilometer härifrån och jag har sett hur friluftslivet bara har ökat, inflikar maken Tomas.
Det är inte bara på fritiden som stråket används:
– Jag går den här vägen till jobbet, berättar Hans Selbach.
Jobbet är i hans fall SGU:s kontor i Malå, och som geolog har han också starka invändningar mot innehållet i detaljplanen.
Han menar att det saknas en geoteknisk undersökning och att det både är riskfyllt, dyrt och kommer att kräva mycket stora ingrepp i naturen om man ska bygga i en så pass brant sluttning.
Inte minst varnar han för ras och stora översvämningar, liknande den som inträffade i juni 1990. Då rann bark och jord från de utschaktade kullarna i Tjamstan nedför berget och orsakade översvämningar i de närbelägna husen.
Hans Selbach var också en av dem som tog till orda när Malå kommun på tisdagsaftonen bjöd in till öppet möte om planförslaget på Malåborg.
Men han var långt ifrån ensam. Mötet blev välbesökt och de kritiska frågorna och insticken haglade:
”Malå är inte Åre, finns verkligen intresset?”, ”Vem bär ansvaret om det rasar?”, ”fritidsboende ger inga skatteintäkter”, ”med en äldre befolkning blir snart många hus lediga, ska de stå tomma?”, ”har ni tittat på andra alternativ runt Tjamstan?”, ”förstör inte den enda orörda delen av berget”, är några exempel.
Flera besökare var också kritiska mot hur ärendet har hanterats. De menade att förslaget har hetsats fram, utan information, och nu har Malåborna bara tre veckor på sig att lämna in synpunkter.
De positiva rösterna var desto färre. Men det fanns i alla fall en:
– Det kommer att locka mer jobb och fler företag till Malå. Vi behöver föryngra vår befolkning, vi vill inte låta Malå dö. Vi måste våga se framåt, sa Sofia Brännare, och utvecklade senare för Norran:
– Vi har fortfarande naturen och backen runt husknuten. Om man bygger efter berget och nyttjar sluttningen för hus blir det en attraktiv del av samhället med en underbar utsikt över Malån.
Från kommunens sida var det utvecklings- och arbetsmarknadschef Anna Karin Horney och byggnadsinspektör Erik Lundberg som svarade på frågorna.
Anna Karin Horney betonade att arbetet med Tjamstan Södra bygger på politiska beslut och drog även en kort bakgrund.
Allt började med Tjamstans utvecklingsplan 2012. Den dammades av sex år senare, när en grupp fick i uppdrag att jobba med en ny översiktsplan.
Översiktsplanen antogs 2020 efter en process där många varit inblandade, och 2023 beslutade fullmäktige att gå vidare med projektet.
Förslaget till detaljplan blev klar i början av året och nu har miljö- och byggnämnden beslutat ställa ut planen för samråd.
– Näringslivet har löpande fått information om det här. Men jag tar med mig att allmänheten också skulle ha informerats, sa Anna Karin Horney.
Det rådde stor, men inte fullständig, enighet när kommunfullmäktige beslutade att gå vidare med projektet.
Tre politiker från Röd Vänster ville avsluta ärendet och en av dem, Siv Stenberg, gjorde också sin röst hörd under mötet på Malåborg.
– Vi har blivit kallade bakåtsträvare när vi har varit emot. Men vi ser framåt, vi vill inte rasera Tjamstan, sa hon.
Fler politiker fanns på plats när samrådsmötet efter några minuters paus övergick till en medborgardialog.
Där lyfte nya det kommunalrådet Cecilia Festin Stenlund (L) Tjamstan Södra, nybyggnaden av Miklagård och nya Nilaköket, och då fick även hon svara på frågor om den nu aktuella detaljplanen.
– Vi ser det som en utvecklingsmöjlighet, vi politiker som tycker att det är en bra idé. Det vore bra om det går att göra, men vi ska inte göra det om det bara blir dåligt, sa hon.
Cecilia Festin Stenlund sa att hon tycker att det är ett attraktivt läge, men betonade samtidigt att det inte är kommunen som ska bygga:
– Det är Skelleftebor, Malåbor och andra. Vi rör ingenting förrän det finns en intressent. Men det ska vara förberett.
Den som har synpunkter på förslaget ska lämna in dem till miljö- och byggavdelningen senast den 14 april. Erik Lundberg uppmanade så många som möjligt att tycka till.
– Ju mer vi får in, desto lättare blir vårt jobb, sa han.
Vad händer nu
• Detaljplanen är nu ute på samråd. Eventuella synpunkter ska lämnas senast den 14 april.
• Efter det följer ett granskningsförfarande, som också innehåller en samrådsperiod på tre veckor. Om allt går enligt planerna ska granskningen genomföras någon gång under perioden april-maj-juni.
• Därefter är tanken att detaljplanen ska antas av miljö- och byggnämnden i september. Men det kan komma att ändras, beroende på vad som händer längs vägen.
• En detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor från det att beslutet eller justeringen av protokollet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Det förutsätter att ingen har överklagat beslutet under den tiden eller att länsstyrelsen inte har beslutat att pröva planen.
Källa: Malå kommun/Erik Lundberg/Boverket.