Pernilla Lindström berättar om skoltrådgården.
I söndags invigdes utställningen om skolträdgården i Håptjärnliden på Hembygdsgården i Malå där den kommer att finnas hela sommaren.
– Under Saga-biografens festival 26-28 juni flyttar utställningen till Adak, berättar Maggie Holmqvist, ordförande i Malå Hembygdsförening.
Invigningen inleddes med att Pernilla Lindström, byggnadsantikvarie vid Skellefteå museum, berättade om skolträdgårdens historia.
– I 1842-års folkskolestadga slogs det fast att skolor skulle ha en skolträdgård. Förutom det pedagogiska syftet handlade det också om att man ville förbättra Sveriges självförsörjning, berättar Pernilla Lindström.
Vid sekelskiftet hade fyra av tio folkskolor en egen trädgård, men på 1920-talet började intresset minska. Carl Edvard Goës som inledde sin tjänst som folkskollärare i Håptjärnliden 1939, samma dag som andra världskriget bröt ut, var mycket intresserad av konst och växter och ville skapa en sådan vid den nybyggda skolan.
– Det var en kärv miljö för en skolträdgård och det tog flera år att röja marken.
Det var en moränbacke med gran- och björkskog. Mycket sten fanns det i jorden och 1-2 decimeter under skogsjorden fanns det pinnmo, en cementhård mycket fattig jord
– Under sina 18 år som lärare skapade han en helt unik skolträdgård i odlingszon 7, säger Pernilla
Totalt kostade det 80 000 kronor, exklusive lärarens eget arbete, att anlägga trädgården.
Carl Edvard Goës.
– Hälften av den kostnaden stod Edvard Goës själv för, berättar Pernilla Lindström
I köksväxtavdelningen fick barnen jobba och lära sig odlingens konst. I den botaniska avdelningen experimenterade han själv friskt. I prydnadsavdelningen och i rosengården visade han vad som går att odla i den här växtzonen.
– Goës byggde också en trappgång i asiatisk stil och anlade en damm där det fanns växter som gillar en fuktig miljö.
En av teckningarna som barnen i Håptjärnliden gjorde.
1958 hade orten börjat avfolkas och kommunen beslutade att lägga ner skolan.
– Edvard ville då att kommunen skulle ta över skolträdgården men de ville inte ta emot den, vilket han blev mycket besviken över, berättar Pernilla Lindström.
Han grävde då upp delar av trädgården och med två lastbilar flyttades växter till Umeå folkskoleseminarium, som idag är Minervaskolan.
"Det var en kärv miljö för en skolträdgård och det tog flera år att röja marken", berättar Pernilla Lindström.
– Tyvärr finns idag inget alls kvar av de växter som flyttades dit. I Håptjärnliden fick skolträdgården förfalla men man kan fortfarande se de odlingsterrasser som han byggde i natursten, säger Pernilla Lindström.
Med hjälp av Carl Edvard Goës egna fotografier som hans dotter lämnade in till Skellefteå museum för 20 år sedan kan man följa trädgårdens framväxt i en grusig, stenig och obegripligt svårodlad skogsmark och skolbarnens teckningar och målningar visar till exempel ”brunört och vaccaria”, ”fjällfibbla”, ”gråmynta”, ”gullris” och "linaria med fantasifärg”.
"Under sina 18 år som lärare skapade Carl Edvard Goës en helt unik skolträdgård i odlingszon 7.
Utställningen visades förra året på Galleri Alva på Norrlands Universitetssjukhus.
– Vi har nu utvecklat den en del med skolminnen från före detta skolelever som ger en inblick i skolans undervisning i naturkunskap och teckning, avslutar Maggie Holmqvist
Thomas Jonsson bjöd besökarna på invigningen på alkoholfritt bubbel.