Dödsbud. Om en svart stor hund passerar ett hus så är det någon som har dött enligt folktron.
Ingen vet väl egentligen var den dök upp först. Den svarta hunden som sägs dyka upp där det finns död.
Men vi kan i alla fall konstatera att hundar och död sedan länge har vandrat på jorden som ett par.
I den grekiska mytologin så har vi kanske den mest kända av alla dessa hundar, Cerberus. Den trehövdade hunden som vaktar dödsriket Hades. En mytologisk hund som de flesta faktiskt har hört talas om.
Men det många inte vet är att de gamla Aztekindianerna i Mexico tillbad en fruktad best som också förde döda över floden till dödsriket, hundguden Xoltol .
Andra exempel på detta är CWN Annwn (Walesisk folktro) och Garm (som har en roll i norsk mytologis Ragnarök). Båda två vaktar dödsriket precis som Cerberus i den grekiska mytologin.
Det är möjligt att den svarta hunden är en kvarleva från dessa föreställningar. Svarta hundar är nästan alltid betraktas som illvilliga, och några sägs vara direkt skadliga.
Hur ser då denna stora svarta hund ut? Ja, den är först och främst betydligt större än en normal hund, och har ofta stora, glödande ögon. Ögonen ska också glöda i rött sken. Den förknippas ofta med åskväder och även med vägskäl och gamla vägar.
I Västerbotten finns historier om att en hund har synts till utanför ett hus där personen i huset avlidit. Bland annat berättar Jan-Erik Granström från Åsträsk att han som barn sett en stor hund som passerat ett hus i byn där personen som ägde huset samma natt avled på sjukhuset.
– Det var i granngården i Åsträsk. Den hade stått tom i två år. Ungdomarna i Åsträsk hade varit och städat ut den och gjort fint. Sent en kväll så hörde jag musik från gården. Eftersom jag hörde ett dragspel, som min pappa brukade spela, så jag gick dit. Det var vinter och mycket snö, säkert 70 till 80 centimeter. På vägen var det plogat med träplog och för att se in i huset så ställde jag mig på plogkanten. I huset var det ljust och jag kände igen folk. Jag stod och tittade en lång stund och när jag skulle gå därifrån så såg jag något i ögonvrån, berättar Jan-Erik.
Det var en stor svart hund som passerade mellan huset och Jan-Erik.
– Jag såg först bara att det var något svart, men i ljuset från fönstret såg jag att det var en hund som var högre än mig.
Han skyndade sig hem och berättade för sina föräldrar, som inte trodde honom.
– Men vi gick i alla fall dit dagen efter, men det fanns inga spår. Vi gick vidare till huset som låg längre bort där vi skulle få en kopp kaffe och då hade de just fått meddelande om att mannen som hyrde huset där hunden passerat hade dött kvällen innan, samma tid som hunden passerade.
Även Jan-Eriks mamma har träffat på den stora svarta hunden.
– Det var i september samma år, 1944. Hon cyklade hem och när hon passerade en gård cirka en kilometer från Åsträsk så gick en stor hund precis framför cykeln. Hon blev rädd och berättade för oss när hon kom hem. Dagen efter fick vi veta att Ida Viklund, som bodde i gården, dött på Skellefteå Lasarett samtidigt som mamma mött hunden.
2 oktober 1930 så berättas det i Norran att två flickor från Kalvträsk hade upplevt en mycket egendomlig händelse när de var på väg hem från dansbanan. När de kommit och gått på vägen mitt i byn så kom det fram ett vidunder. Det varken krälade eller gick utan svävade. Huvudet var en hund och kroppen var täckt med decimeterlånga taggar och ur munnen hängde en tvekluven tunga. Flickorna slog mot besten som försvann in i en gammal stuga och skrikande tog flickorna skydd i närmaste bostadshus.
Det är inte bara i våra trakter hunden kan komma med dödsbud. Det är en stor del av folktron världen runt. På de brittiska öarna är den kanske störst. Där kallas den för Black dog och har enligt sägen ett samröre med djävulen och kallas också för Helveteshunden. När den dyker upp, främst på natten, betraktades det som ett förebud om döden. Den brittiska varelsen har sitt ursprung i de keltiska eller germanska elementen i brittisk kultur. Och när det gäller den Europeiska mytologin i olika former så har hundar varit förenad med dödsfall.
Runt om i Europa så snackas det om denna svarta hund som kommer med bud om döden.
I Flandern har man Oude Rode Ogen (Gamla röda ögon), eller "Beast of Flanders". Det var en ande som förekommer i rapporter från Belgien på 1700-talet. Denne best ska ha förvandlat sig till en stor svart hund med röda ögon.
Och i södra delen av Belgien, i Vallonien, finns det folksagor som nämner "Tchen al tchinne", som betyder den kedjade hunden. Det sades vara en Helveteshund som var bunden med kedja. Den strövade omkring på nätterna på fälten och satte skräck i innevånarna.
I Tyskland och Tjeckien sades det att djävulen skulle visas i form av en stor svart hund. Detta enligt folktro.
Den tidigaste kända rapport av en svart hund var i Frankrike år 856. Där materialiserade en stor svart hund i en kyrka när dörrarna stängdes. Kyrkan blev mörk och hunden vandrade upp och ned i gången, som om den letade efter någon. Hunden försvann sedan lika plötsligt som den hade dykt upp.
I Latinamerika är svarta hundar med brinnande ögon en vanlig syn. Sådana hundar rapporteras det om från Mexiko i norr till Argentina i söder. Och hunden går under olika namn, inklusive Perro Negro (spanska för svart hund). Några av dessa är Nahual (Mexiko), Huay Chivo och Huay Pek (Mexiko), Cadejo (Centralamerika), hunden Familiar (Argentina) och Lobizon (Paraguay och Argentina). De sägs vara antingen inkarnationer av djävulen eller en form förändras trollkarl.
Den svarta hunden är alltså ett världsomspännande fenomen och som så ofta dyker sådana fenomen upp i populärkulturen.
Alla har väl hört talas om Baskervilles hund. Besten som Sherlock Holmes fick ta hand om i en av Sir Arthur Conan Doyles spännande detektivromaner.
Men även i Harry Potters värld så finns en stort svart hund med. Där kallas den Grymmen och då är han, precis som i norrländsk folktro, ett varsel om död.
I JK Rowlings värld så används detta i spådomskonst (extra ämnesval på Hogwarts för elever i tredje årskursen). Grymmen tar form av en stor svart hund, vilket Harry Potter ser vid upprepade tillfällen i boken Harry Potter och fången från Azkaban. Men i slutändan så visar det sig att det är Harry Potters gudfar Sirius Black som kan anta formen av en hund.
Så om du ser en stor svart hund, gärna med röda ögon, ja då är du inte ensam om att ha sett det...
Dagen efter fick vi veta att Ida Viklund, som bodde i gården, dött på Skellefteå Lasarett samtidigt som mamma mött hunden.