Den kom först. Som nybliven pensionär byggde David Gustafsson en snickarbod. Sedan började han snickra. Foto: Leif Andersson.
David bygger små hus.I skala 1:20. Modeller av riktiga hus från barndomsbyn Långsele som han lämnade för 55 år sedan. Han började med det egna barndomshemmet, byggt cirka 1845, som revs 1964. Ritningen skapades utifrån egna minnen och foton som syskonen grävt fram ur sina gömmor.
Först kom alltså huset. Sedan bubblade historieintresset fram.
Resultatet blev atti stort sett hela byn samlades i skolan för några veckor sedan. I fyra (!) timmar berättade David om allt han grävt fram om byns 220-åriga historia, från den första nybyggaren 1742 fram till år 1960.
Han har läst i kyrkböcker, pratat med bybor, granskat kartor, skärskådat bilder och fingranskat kåkar. Resultatet är en imponerande kunskapsbank om denna by som ligger fyra mil söder om Lycksele.
– 1930 var ett toppår, då bodde det 185 personer i Långsele. I dag rör det sig om cirka 50 och därmed är antalet invånare nere på samma nivå som på 1810-talet, förklarar David.
Förr fanns det fattigafamiljer som satte husockupationer i system.
– Det var familjer som kom och gick. Hittade de ett tomt hus så bodde de kvar tills de blev utslängda.
Visst är hus intressanta och väldigt roliga att bygga (särskilt de små) men allra intressantast är ändå människorna som bott i dem, tycker David.
Han är långtifrånensam om att tycka om det som är litet. Många älskar miniatyrer och dockskåp, och då pratar vi inte om barn utan om vuxna. Men möblerat sina hus, det har han inte gjort. Inte helt och hållet i alla fall.
Fast taken går att lyfta av, det hänger gardiner i fönstren och väggarna är tapetserade med tidstypiska mönster. Vad övrigt är är gjort av trä, inklusive exakta kopior av kakelugnar, vedspisar, bakugnar, vedlårar och ett köksbord.
– Har ni tittat in genom fönstret och sett vaggan därinne? undrar hustrun Kerstin som följt med ut till huskopian anno 1749.
Vaggan finns på riktigt,i det riktiga huset som paret mätte upp tillsammans så att David skulle få till en ritning att jobba efter.
Hur mycket tid han lägger ner på att snickra bara ett enda hus, det vet han inte. Det är förresten oväsentligt.
Och självklart har han nya modellplaner på gång - Långseles gamla skola som brann ner 1948.
Kommer att bli färdig någon gång.
Det var familjer som kom och gick. Hittade de ett tomt hus så bodde de kvar tills de blev utslängda.
Större dimensioner. Detaljer som fönsterfoder blir inte fullt skalenliga. Det är svårt att bygga med delar som är alltför små. Foto: Leif Andersson.
Förvillande likt. Fågelbordet är en kopia av det egna huset - minus balkongen som Kerstin och David Gustafsson står på. Foto: Leif Andersson.
Fönstertittning. Det är fritt fram att kika in. Foto: Leif Andersson.
Så många minnen. Barndomshemmet i miniformat fick David Gustafsson att börja med bygdeforskning. Foto: Leif Andersson.