Foto: Lars Eriksson.
Lilla Milija är frukten av Emilie Wikstens och Joakim Lundins kärlek. En efterlängtad liten människa vars namn betyder ”godhjärtad”.
– Att bli pappa var helt fantastiskt. En nystart i livet, säger Joakim.
Milija ligger i mammas famn och njuter. Hon verkar må bra av all kärlek som omsluter henne. Ibland grymtar hon till lite lätt och skruvar på sig, men ligger nöjt kvar i den varma och trygga famnen.
Det var som att tideräkningen började när Milija föddes, förklarar föräldrarna.
– Det var en häftig känsla att bli mamma. När vi väl fick henne så känns det som att hon alltid hade funnits hos oss, säger Emilie.
Paret träffades tidigt i livet, Emilie, 16 år, och Joakim, 18 år. Båda är de födda och uppväxta i östra Jämtland. Tillsammans flyttade de till Skellefteå, Joakim fick jobb som bilmekaniker. Först bodde de på Anderstorp innan de till slut köpte hus i Ragvaldsträsk.
– Vi trivs på landet, för det är i den miljön vi båda växt upp i, förklarar Emilie.
Båda två har varit inställda på att skaffa barn. Helt naturligt eftersom att de alltid har haft barn runt omkring sig. Till slut var det dags för dem. Huset var inskaffat och ekonomin var under kontroll. Milija var välkommen och 12 augusti dök hon upp, nio dagar för tidigt.
– Vi trodde att det skulle bli en flicka och att hon skulle komma lite tidigare än det var beräknat. Det visade sig vara rätt, säger Emilie.
På natten startade värkarna och de åkte in till lasarettet. Klockan halv sju på morgonen gick vattnet och de blev inlagda i ett förlossningsrum.
– Då åkte Joakim hem och tog hand om katten, säger Emilie och skrattar.
– Jag var nog inte riktigt beredd på vad som skulle hända, tillägger Joakim.
Men Joakim hann tillbaka. Elva timmar efter att värkarna satt igång, klockan 12.31, blev de en familj. Milija var född.
– En halvtimme senare sa jag att jag skulle kunna göra om det, samma dag. Så sa jag eftersom att förlossningen var en så bra upplevelse för mig, säger Emilie.
Overklighetskänslan är påtaglig, men också ansvaret för en annan människa är något som förändrat livet.
– Det känns nästan som att vi har stulit någon annans barn. Nu har vi inte bara oss själva att ta hand om, nu är vi tre, säger Joakim.
Emilie är just nu föräldraledig och Joakim jobbar på som vanligt. Tanken är att de ska dela lika på föräldraledigheten och känslan är att de flesta som väntade barn samtidigt som dem resonerar på samma sätt. Det kan vara så att de är den första generationen av föräldrar som är helt jämställda i den bemärkelsen att de ger lika mycket av sin tid till sina barn.
– Det känns lite tråkigt att lämna familjen på morgonen och åka iväg till jobbet, men pengarna måste in.
Kärleken till den nya familjemedlemmen kom direkt och var stark redan från början. Joakim har svårt att sätta ord på det fantastiska som hänt, men omvälvande på alla sätt var och är det.
– När hon ligger där i sängen och flinar, då känns livet riktigt bra, säger Joakim.
När hon ligger där i sängen och flinar, då känns livet riktigt bra