Anette McKie.
Hur kom det sig att du startade ett hundpensionat?
– Det har alltid funnits djur omkring mig. Mina föräldrar hade hund. Min man hade en hund när vi träffades. Sen ville min man börja med hundkapplöpning så vi skaffade en Greyhound och det blev väldigt fort så att vi skaffade fler. Och då började jag fundera på ett hundpensionat. Jag jobbade i restaurangbranschen men så gick företaget jag jobbade på i konkurs så det blev början på något nytt. Jag läste först upp mina gymnasiebetyg och började sedan studera en hundskötarutbildning på distans på folkhögskola. Sedan 2009 har jag drivit mitt hundpensionat.
Vad krävs det för utbildning?
– Länsstyrelsen vill att du ska ha hundskötarutbildning. Utbildningen tar ett år och jag läste den på folkhögskola. Jag hade även mycket erfarenhet av att jobba med hundar innan jag utbildade mig och det är ett plus. Du bör även vara händig för det är ofta som något måste lagas och fixas i hundarnas utrymmen.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är friheten även om jag är bunden till platsen. Friheten består mycket i att du får göra saker i din egen takt.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Den existerar inte. Hundarna och dess ägare styr hur min arbetsdag ser ut. Ibland får jag rycka ut mitt i natten för att hämta hundar till exempel för att ägaren har insjuknat plötsligt. Mitt jobb innebär att jag alltid måste finnas till hands. Men dagarna består mycket av att städa samt att motionera och leka med hundarna. De behöver även borstas och matas.
Vad är nackdelarna med ditt jobb?
– Det är väldigt svårt att ta semester. Ska jag och min man åka utomlands måste jag stänga ner pensionatet och hitta någon som kan finnas här för att ta hand om mina egna hundar.
Var går gränsen mellan jobb och fritid för dig?
– Det finns ingen. Det här är min familj. Det här är mitt liv. Det går ju inte att vara ledig från sitt liv.
Vilket var ditt drömjobb som liten?
– Jag ville bli veterinär men jag kunde inte tänka mig att flytta från min familj för att plugga i Uppsala.
Hur gjorde du för att göra din passion till ditt jobb?
– Det var väldigt ansträngande och familjen trodde inte på min idé att starta hundpensionat. Men jag är tjurig och jag utbildade mig och renoverade ladugården för att passa först till mina egna hundar och sedan för pensionatets behov.
Vad har du för råd till den som vill starta ett företag av sin fritidssysselsättning?
– Det krävs noggrann planering och tjurighet. Och det är viktigt att hålla ner de fasta kostnaderna så du överlever de första månaderna då jobben kanske är få.
Vad hade du gjort om du inte hade gjort det här?
– Jag vet faktiskt inte. Det kändes som om det var det här eller inget.
Hunden Chapp, 6 år, har varit en återkommande gäst på pensionatet sedan starten 2009.