Rätt kvinna på rätt plats. Sunniva Haugen trivs i Kristineberg. Foto: Britta Stenberg.
Hon släntrar in i det ljusa arbetsrummet. Bjuder på en kopp kaffe, stryker en envis hårslinga från kinden och börjar prata på en blandning av norska och svenska. Sedan september 2015 har denna energifyllda kvinna med sitt gedigna kunskapsbagage styrt över gruvdriften i Kristineberg.
Gester, glädjen, utstrålningen - hon lyser av energi när hon beskriver sina arbetsuppgifter.
Redan som tolvåring gjorde hon vägvalet. Kanske var det en slump - kanske inte. Men en bok med titeln "jorden blev till”, som hon fick av en släkting, väckte det allra första intresset för vad som finns under markytan.
Innan dess hade dragningen funnits där. Hon hade samlat vackra stenar, funnit dem intressanta. Men att undersöka mer, tränga in i jordens innandöme, ja det lockade henne starkt.
Föräldrarna, ja hela släkten pushade på när det gällde universitetsstudier.
– Det var så att de själva inte fått den chansen. Därför var det viktigt för dem att vi yngre tog vara på den. Men på Sunnivas tid (hon är född 1965) var det sjuksköterska eller lärarinna som var valmöjligheterna för kvinnor.
Hon började sin bana med civilingenjörsutbildning. Sedan jobbade hon som ingenjör och gruvchef i Norge. Därefter doktorerade hon och arbetade i olika forskningsprojekt i Norge. År 2000 kom hon till Boliden, arbetade på teknikavdelningen där i ett projekt som resulterade i de första driftcentralerna för planering och styrning av gruvornas aktiviteter. Sedan blev hon gruvchef för Renström och Petiknäs, och efter tolv år i Boliden, blev det Norge igen och tre år som gruvprofessor vid Norges Teknisk-naturvetenskapliga universitet.
Sunniva Haugen är med andra ord ytterst välmeriterad.
Hur är det att arbeta i en så traditionellt typisk manlig bransch?
– Inga problem. Vi är för få kvinnor idag, men det börjar komma fler och det är ju det vi strävar efter, säger hon.
Vad gör en gruvingenjör, egentligen?
Sunniva skrattar och svarar:
– Gruvingenjörer är som potatis, vi går till allt, säger hon.
I dag är hon chef över de 185 anställda som arbetar i Kristinebergsgruvan. Hon ansvarar för drift, säkerhet och för att gruvan ska klara sig ekonomiskt.
Det blev en dramatisk start för henne då det inträffade en gruvbrand precis när hon började.
– Den och en tidigare. Det var två för många. Vi behöver jobba på säkerhetsförbättringar hela tiden. Säkerheten är a och o i en gruva.
En gruvchef måste ha jägarexamen, myt eller sanning?
– Det måste man ha för att få kvala in som gruvchef. Nej, det är ett skämtsamt talesätt. Helst ska man väl jaga älg då, fast jag nöjer mig med småvilt, skrattar hon.
Och till sist, vad betyder jobbet för dig?
– Det här är ett handgripligt jobb som skapar något värdefullt. Enormt viktigt och betydelsefullt, tycker jag, säger Sunniva Haugen innan hon skyndar iväg till nästa möte.
Gruvingenjörer är som potatis, vi går till allt.