Den röda soffan från Blocket står i allrummet. Pläden har en granne virkat.
– Jag ska ändå dö snart så det är ingen idé att köpa dyra saker.
Så talar en 82-årig prisjägare som får ett särskilt glitter i blicken när hon hör ord som "halva priset", "rea på rean" och "känn på kvalitén".
När hon ska dö, det är förstås inte fastslaget ännu, men att hon ska dö, det är förstås oundvikligt. Vi skola alla den vägen vandra. Men innan det är dags för det så gäller det att få ut så mycket som möjligt av livet så länge det varar.
– Jag lever här och nu och är nöjd med det.
När Charlotte, faktiskt för första gången, fick bestämma precis hur hon ville bo, utan att behöva kompromissa med en enda människa, då lade hon verkligen manken till för att det skulle bli helt rätt.
– Jag fick erbjudande om den här lägenheten just när min man Ove låg på dödsbädden.
Det var i november 2016. Att det måste bli lägenhet och att det stora huset på Rosgatan måste säljas, det hade stått klart långt tidigare. När det väl var dags att flytta, då var hon ensam om allt jobb; röja ut huset före försäljningen, besluta vad som skulle med till den 100 kvadratmeter stora lägenheten på Fältjägarvägen. Och framförallt måste hon bestämma vad som inte skulle med dit.
– Det stora skåpet med intarsia fick stanna kvar i huset och den stora antika ljuskronan likaså.
I flyttlasset, som avgick i början av februari 2017, ingick däremot en praktisk luftmadrass. Den sov hon på de första nätterna innan hon lyckades hitta den ultimata sängen, passande en äldre dam med anspråk på bekvämlighet. Till kampanjpris förstås. Dessutom höj- och sänkbar så att hon kan sitta eller ligga skönt och titta på doktor Phil på den 50 tum stora teven som hänger på väggen mitt emot. Teven följde med från huset. Det gjorde däremot inte den vita byrån (ett begagnatfynd för 300 kronor) och det vita skrivbordet (ett annat fynd för 500 kronor).
– Sängbordet köpte jag på rea och gardinerna kostade bara 70 spänn på Pingstkyrkans secondhand, berättar Charlotte och låter så där belåten som bara den kan låta som tycker om när det finns pengar kvar på kontot.
Det hon föll för var inte bara att lägenheten ligger på nedre botten och har ramp, att den har en stor balkong och att hon kan sola ute på gården, att det är nära till mataffären och att den har två badrum, den ena med dusch och den andra med jacuzzi. Nä, det hon förälskade sig i allra mest var den öppna planlösningen. Den som gör att kök, allrum och salong bildar en helhet med härligt svängrum i.
– Här trivs jag så bra, försäkrar Charlotte och pekar stolt på den röda, i högsta grad moderna, soffan med divan. Så skön att vila benen på när hon tittar på den svängbara 55-tumsteven.
– Soffan köpte jag av en kille på Blocket. Den kostade 2 500 och är från Ikea.
Sedan pekar hon på de nätta vita skåpen som står på varsin sida om soffan:
– De är nog från 80-talet och är delar av en sådan där bokhylleserie som man kunde bygga ihop själv. Jag betalade 350 för båda.
Det har gått ett år ungefär. Ett år då Charlotte sprungit runt i begagnatbutiker och i andra butiker där priserna brukar vara låga för att hitta just exakt det hon ville ha.
– Jag har mätt och sedan har jag letat. Telefonbordet i furu som står i hallen hittade jag på Rondellen och furuspegeln fanns på Pingstkyrkan. Skulle tro att det är 1980-tal. De passar ihop tycker jag och alltihop kostade 300.
– Det har varit så roligt, men nu är det komplett, försäkrar Charlotte som, trots detta faktum, ändå inte kan låta bli att hålla koll på den lokala begagnatmarknaden. Alltid hittar hon någon lite trevlig sak som hon inte behöver.
Prisjagandet kan hon självklart inte sluta med, det sätter ju en så trevlig piff på tillvaron. Om Charlotte till exempel skulle råka springa på ett erbjudande om två gurkor för en tia och hennes lika prismedvetna väninna Karin samtidigt råkar snava över två stycken spetspaprikor för samma pris, då byts en gurka mot en spetspaprika. Två damer som redan hunnit gotta sig åt sina fina fynd kan nu gotta sig dubbelt så mycket.
Men möblerna då - hur mycket pengar har hon egentligen sparat på att satsa på bättre begagnat?
Svårt att säga, Charlotte har inte alla nypriser i huvudet, men hon är ändå väldigt säker på sin sak.
– Många tusenlappar. Det är det absolut.
CHARLOTTE CHRISTENSSON
Ålder:82 år.
Bor:I en 100 kvadratmeter stor hyreslägenhet på Fältjägarvägen i Skellefteå.
Familj:Två söner med familjer.
Leder gympa:Två gånger i veckan.
Älskar:Tulpaner, inte minst dem som finns på duschdraperiet.
Tavlor:Ska man inte vara rädd för. Döljer gamla spikhål bra.
När hon fyller 85:Ska hon hoppa fallskärm för andra gången i sitt liv. Första gången det skedde var när hon fyllde 80. ”Men när jag fyller 90 stannar jag kanske halva vägen ner.”
Bröderna Anderssons:Är ett småländskt möbelföretag som startade sin tillverkning 1914 i Ekenässjön. Firman existerar fortfarande.
Det har varit så roligt, men nu är det komplett.
Har möblerats med minnen från hennes gamla liv. Det ärvda toalettbordet med spegel är från 1830-talet.
Här hänger foton från Skellefterevyns uppsättningar som Charlotte Christensson medverkat i.