Mjukt och hårt. Kudde gjord av Gunilla Berg och smycken av Åse Svanborg.
Totalt är det tolv företagare som driver butiken.
Varje person jobbar 1-3 dagar i månaden i affären, övrig tid håller man på med sitt hantverk i hemmet eller ateljén. Flera medlemmar har också andra jobb och är hantverkare på deltid.
– Det är kul när man får vara i butiken, då träffar man folk. Annars kan man vara ganska isolerad som ensamföretagare. Det säger Agneta Bjurman, som är en av de två "äldsta".
Pensionärer
Då talar vi inte om fysisk ålder, utan den tid man varit med i Handelsgården.
Flera av medlemmarna är i dag pensionärer, men fortsätter med hantverk för att det är kul. De tar gärna någon extra dag i affären eftersom det är socialt givande.
Än finns ingen risk att Handelsgården ska dö ut på grund av för få medlemmar. När luckor uppstår fyller någon nykomling på. Helena Sahlén Larsson är nyast hon har varit med i ett halvår.
– Jag startade eget som keramiker förra våren. Det här var bästa sättet att snabbt komma ut på marknaden och börja synas, säger hon.
Säljer mer
Varför går man då med i föreningen? Kvinnorna säger att det är trevligt att jobba ihop och samarbeta.
Men krasst så säljer man också mer.
Säljarna får betala provision på sålda varor. Den är mellan 20 och 30 procent, beroende på hur ofta man ställer upp och jobbar i affären.
– Men även när man räknat bort provisionen så tjänar man på samarbetet, slår de fast.
När Handelsgården startade var det bara eget hantverk som såldes. Numera tar man även in en del prylar utifrån.
Mix av billigt och dyrt
Det behövs för mixen får vi veta. Hantverk uppfattas ofta som dyrt, och då kan det vara bra med ett utbud av lite billigare saker.
– Vi tar in sådant som kompletterar vårt utbud. Sakerna ska helst inte säljas av någon annan handlare i stan, säger Malin Östlund.
Det fabrikstillverkade behövs också för omsättningen. Vinsten hjälper till att betala hyran.
Handelsgården har inte några bidrag, ska vi tillägga.
25 år har alltså gått.
Är då denna försäljningsform på väg att bli omodern, eller är den något ni rekommenderar?
– Jag tycker den är fortsatt gångbar, säger Vivi-Anne Fredriksson, och de övriga håller med.
– När saluhallen i Burträsk skulle starta hörde de av sig till oss och vi gav en del tips. Butiker går helt klart starta kring fler teman än just hantverk, säger Vivi-Anne.
Det här var bästa sättet att snabbt komma ut på marknaden och börja synas.
Luffarslöjd. Trådtjack gjort av Barbro Eriksson och pannunderlägg av Catarina Lundström.
Trä och papp. Häst målad av Gudrun Öberg och kort gjort av Carina Burström.
Varit med länge. Agneta Burman och Lena Hedenström har varit med nästan sedan starten.
Hantverkare med sina produkter. Fr v Agneta Bjurman, garner, Vivi-Anne Fredriksson, broderi, Malin Östlund med en egendesignad bricka, Lena Hedenström, föremål av kaninskinn, Ann Bergvall, tenntrådsbroderi och Helena Sahlén Larsson, keramik. Foto: Annika Eriksson.