Hur skön patinan än är atttitta på så går det ändå inte att behålla allt som är gammalt och slitet. Verandan var genomrutten och måste rivas, så där försvann den snickarglädjen. Tapeter som suttit i ett hus som stått obebott och oeldat i 50 år har en massa gammaldags charm i varenda fuktskadad buckla, men att bevara dem är inte möjligt. Fast innan de rivs ner för gott så är väggarna en dröm för alla som går igång på gamla tapetmönster från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Tapeten i den blivande tvättstugan går kanske att få upptryckt igen. Det är i alla fall vad Isabell hoppas på.
Många vill hjälpa till.Isabells pappa Mats allra mest, sambons föräldrar kan också riva och spika medan hennes mamma Monica sköter markservicen åt allihop. Men trots alla arbetsvilliga händer, Isabells och Fredriks medräknade, så kommer det att dröja innan det äldsta boningshuset uppe på Backen är beboeligt igen. Vintertid står arbetet stilla och det är kallare inne än ute.
– Vi köpte gården i juli ifjol och det första vi gjorde var att byta tak, berättar Isabell.
Köpet var ingen impulshandling. För det första så har Isabell och hennes Fredrik varit ett par ända sedan de var 16 år och gick i samma klass i Burträsk. Som 19-åringar flyttade de in i det mindre, rödmålade, huset på gården som de numera är ägare till. Detta hus, med byggåret 1909, tillhör också de charmiga, precis som resten av byggnaderna. Bagarstugan, som också fungerat som snickarbod, är en tidskapsel från självhushållningens dagar. De gamla verktygen hänger kvar på väggarna och bakugnen är fullt funktionsduglig. Användes så sent som för några veckor sedan då svärmor visade Isabell hur en tunnbrödsdeg ska knådas.
Det är inte baradet gamla boningshuset som måste göras om för att passa livet på 2000-talet. Ladugården ska förvandlas till stall så att den åldrande travaren Årvar, numera ridhäst, och hans sällskapsponny Fapriola ska få det maximalt mysigt med egen sadelkammare och allt.
Det kommer att ta tid.
– Förra året sa vi att vi skulle vara klara med huset om sex år. Nu säger vi att vi ska vara klara om fem.
Isabell har inte det minsta bråttom. Hon är en lugn tjej som älskar norrsken och äger den gudagåva som kallas tålamod. Rekommenderas varmt till både husrenoverare och folk som läser fleråriga utbildningar på universitetsnivå.
"Västra Skråmträsk, varför bor du där?", frågar folk, företrädesvis umebor, ideligen.
En natt var hon bara tvungen. Hämtade Årvar från stallet, ställde honom på backen med det flammande himlaljuset i bakgrunden, tog en bild och lade ut på bloggenoch Insta. Så att de frågvisa äntligen ska förstå.
När hon inte ridereller bakar äppelpaj, då läser hon vid köksbordet. Katten Knut håller ett vakande öga på matte så att hon pluggar på ordentligt om miljöfarlig verksamhet. När "gammböninga" ska visas upp hänger Knut med. Är väldigt förtjust i spånhögarna som ligger i hörnen. Försöker pinka och krafsa i smyg, men blir genast upptäckt av matte som inte vill ha något piss på de breda golvplankorna som gömmer sig under de gamla korkmattorna. Även dessa kommer, trots sina intressanta mönster, att få tacka för sig.
När allt är klart,någon gång år 2021, då är det dags att ta en titt uppe på en alldeles särskild vind, för då är det hög tid att börja fundera på möbleringen.
– Huset var fullt av möbler och prylar och vi har sparat massor på ladugårdsvinden.
Någonstans i det nya hemmet borde det gå att få plats med en motorcyklist också. Den gamla plåtleksaken hittades i en pappkartong och har fått en tillfällig hedersplats på Isabells specialpiedestal, en 1,5 halv meter hög stapel med heminredningstidningar som stöttar upp sig i ett hörn. Tidningarna bär inte bara upp en cool kille i metall. De är en stor inspirationskälla också.
– Jag klipper bilder ur dem, ska göra en inspirationspärm har jag tänkt.