Fångade. Längs in i fållan tar Josefin Berg emot gässen. Foto: Lars Eriksson.
I början på året kom besparingsförslaget som skulle ha inneburit slutet för tamfåglarna i svandammen. Avlivning var lösningen på de ekonomiska problemen, men så blev det inte. Politikerna backade och fåglarna fick leva. Det var nu i höst som beslutet i så fall skulle ha verkställts. Fåglarna kan nu andas ut och istället för döden flyttade de förra veckan in i värmen. Ytterligare en sommar i allmänhetens tjänst är till ända.
– Fåglarna klarar sig bra i några minusgrader, men de behöver öppet vatten för att kunna dricka. Nu ska de få bo tillsammans med fåglarna från Burträsk och Jörn, säger Anders Bergström.
Temperaturen balanserar kring nollstrecket. Svandammens vattenyta har på vissa ställen en tunn och skör isskorpa. Kampen mellan höst och vinter är i full gång. Kommunbilen kör fram mot dammen och skapar en viss aktivitet bland fåglarna. De flesta av dem är vilda, men fem är tamfåglar. Förra året var de tio, men i våras dog hälften så nu är det bara fem kvar, tre knölgäss och två vita gäss. Ut ur bilen kliver de fyra orangeklädda parkarbetarna, Anders Bergström, Per Berggren, Maria Mikaelsson och Josefin Berg. Nu ska fåglarna fångas in och transporteras till vinterns boning.
– Det här blir elfte gången jag ska plocka in fåglarna, säger Anders.
Fåglarna är inte dumma, utan de har sökt skydd på en av öarna i svandammen. Allt för att göra det svårt för de som faktiskt är där för att rädda livet på dem. I en plastbåt ror Anders ut till ön och snabbt flyr gässen ner i vattnet. Allt går ganska bra och snart har gänget lyckats driva fåglarna mot en fålla som satts upp. Men just i sista sekunden lyckas en av de vita gässen fly.
– Det brukar alltid vara någon som flaxar iväg mot friheten, men vi lyckades fånga även den, säger Anders när den lyckade räddningsoperationen är klar.
Tack vare att det bara var fem fåglar som skulle fångas in var det ett ganska enkel arbete för parkarbetarna. Men Anders som gjort det så många gånger tidigare vet att det inte alltid är så enkelt att hantera fåglarna.
– När vi hade fåglar på Erikslid fanns där inget nät att fånga dem i. Med mat lockade vi upp dem på land, men när vi skulle fånga dem flydde de tillbaka till vattnet. Vi jagade dem runt, runt i dammen, men utan resultat. Sedan klädde vi av oss och satte på våra shorts. Med ett tennisnät drev vi dem genom det kalla vattnet och upp på land igen. Det tog några timmar, men till slut tog vi dem, säger han.
I en låda på ett släp transporteras fåglarna mot Boliden. Det är hos Tage Holmgren och Marie Nyström i Dalvik, tre kilometer söder om Boliden, som fåglarna ska få bo under den kalla årstiden.
– Jag tror att de kommer att ha det bra här hos oss. I ladugården finns redan fåglarna från Jörn. De kom hit i början av oktober för redan då var det skridskois där, säger Marie.
Det är inte första året som fåglarna blir ”fosterhemsplacerade” i Dalvik.
– Det här är sjunde vintern vi har fåglar. Mina favoritfåglar är myskänderna från Burträsk. En gång bet en av dem mig i rumpan samtidigt som en annan hängde sig fast i ärmen. De försvarade en fågel som hade ägg, säger Marie och skrattar.
Strax efter att fåglarna från svandammen har släppts fria i uthuset lägger sig lugnet. Fåglarna verkar känna sig hemma. Anders menar att de är smartare än vad man kan tro. Än en gång har Anders och hans kollegor räddat fåglarna från en säker död, ute i kylan.
– Ni kommer att få det bra här i vinter, säger han och tittar mot fåglarna.
Läs mer: Besparingarna kan bli fåglarnas bödel
En gång bet en av dem mig i rumpan samtidigt som en annan hängde sig fast i ärmen
Båt. Det är inte alltid enkelt att fånga in tamfåglarna i svandammen. Foto: Lars Eriksson.
Får leva. Per Berggren och Maria Mikaelsson fångar in den största av tamfåglarna i svandammen. Foto: Lars Eriksson.