En omdiskuterad fotograf i luften

Egentligen darrar man bara inför namnet på den, eller vad sägs om Sky Hero X8 Spyder. Jonas väljer dock bara att kalla den Spydern.

Den är en av tre, och den största, drönare i hans ägo. Alla med olika användningsområden.

Han köpte drönarna, inte för det stora teknikintresse som han har, utan att han ville ha en helt ny nisch och han såg en affärsmässig möjlighet i framtiden.

Intresset för så kallade drönare, det vill säga obemannade luftfartyg, har ökat rejält. Transportstyrelsen har sett en fördubbling av ansökningar om tillstånd för drönare jämfört med 2013. Tillstånd från Transportstyrelsen krävs bland annat vid kommersiella ändamål eller om drönaren ska flygas utom synhåll för föraren och vid uppdragsflygning. Drönare är heta nu, men kanske mest beroende på debatten runt omkring dem.

En debatt som Jonas välkomnar då han vill ha striktare regler.

– Det måste finnas klara riktlinjer om hur man får använda dem och de ska man följa. Det behövs också påföljder för de som inte följer dem, säger han.

Han tar upp historier om folk som inte sköter sin drönare på rätt sätt. Som åker in med drönare över folksamlingar, vilket naturligtvis kan vara farligt. Propellrarna som driver drönarna sliter ju lätt av en artär om det vill sig illa.

Säkerhetsavståndet är 50 meter, drönaren får inte gå högre än 120 meter (vilket är inprogrammerat i mjukvaran), man får inte köra över en folksamling (om det inte är en produktion). Bland annat. En del tillstånd krävs också.

– Jag har de tillstånd som krävs. Jag har spridningstillstånd från försvarsmakten, en ansvarsförsäkring på farkosten som ligger till grund för tillstånd att flyga den i kommersiellt syfte från Transportstyrelsen.

Innan han skickar upp sin drönare så ringer han också flygtornet på närliggande flygplats och kollar att allt är okej.

Jag ringer varje gång och kollar. Jag tycker att det är bra att vi har en relation med varandra.

Användningsområdena för drönaren är flera.

– Jag har gjort sekvenser i reklamfilmer med helikoptern och tagit turistbilder, men användningsområdena är i princip obegränsade. Den ger en möjligheten att få ett oöverträffat perspektiv över till exempel landskap, byggnader, fordon, processer och anläggningar.

På den stora drönaren, Spyder, är flygtiden sju minuter, för den mindre 15 minuter. Vikten, sammanlagt, får vara sju kilo. Bildsändningen fungerar i 300 meter, men radiostyrningen fungerar upp till en kilometer. Men så långt borta har han aldrig drönaren.

– Jag brukar ha med mig en extra kille som sköter den optiska sikten på drönaren och ser att den fungerar och sköter sig som den ska.

Det finns även flera säkerhetssystem monterade, skulle drönaren förlora kontakten med fjärrkontrollen så återgår den automatiskt till platsen där den startade.

Sedan använder Jonas den inte alltid. Drönaren är väderberoende.

– Aldrig vid regn eller när det är fuktigt, och aldrig när det blåser mer än tio sekundmeter.

Då är det frågan vad "leksaken" kostar.

– Jag kan aldrig kalla den för en leksak, den är alldeles för dyr. Den stora ligger på 25 000-30 000 kronor och det är bara för det som är i luften. Tillkommer gör bland annat kamerastabilisering (gimbal), videolänk, display, batterier och själva kameran. Underhåll och service får man också budgetera för.