Om gratifikation för liden skada av björn. Sådana kommunala ärenden kunde förekomma på 1800-talet. Foto: Jeanette Lövgren.
Se där en av många historier som döljer sig i Skellefteå kommunarkiv. Där är protokoll och en del andra handlingar sparade ända sedan 1863.
Ansvarig för samlingarna är Ingemar Olofsson, som varit kommunarkivarie i hela 35 år.
Hans arbete innebär att ta hand om och arkivera alla nya dokument som produceras. I övrigt hjälper han alla som letar uppgifter.
Nya dokument, undrar du kanske. Är inte allt digitalt numera? Nej, än i dag är det formella arkivexemplaret utskrivet på papper, av en särskilt beständig typ.
– Det pågår en förstudie om vi ska införa elektroniskt arkiv här i Skellefteå. Vi är inte sist på något vis, de flesta kommuner har kommit ungefär lika långt.
Digitalisering bakåt i tiden, alltså scanning av gamla papper, blir det knappast tal om.
– Nej, det skulle vara allt för tidsödande.
Så även om man låter datorerna göra jobbet framåt i tiden, blir de 4 500 hyllmeter handlingar kvar som Ingemar ansvarar för.
Arkivet har byggts upp sedan 1863 när Skellefteå landskommun bildats efter en landsomfattande reform.
I takt med att nya kommuner bröt sig ut, ordnade de egna arkiv. Till exempel Skellefteå Stad, som byggde ett pampigt kommunalhus (Hjorten). I dess källare skapades några rum för det egna arkivet.
Så bildades Stor-Skellefteå år 1967, men arkiven blev besvärliga att flytta och blev kvar i de gamla kommunhusen i Byske, Burträsk, Bureå, Lövånger och Jörn. Först år 2000 var allt flyttat till källaren i Hjorten, där det breder ut sig i elva rum.
– Nu finns det plats för ytterligare 15 års sparande.
Det som arkiveras är protokoll och bilagor från nämnder och styrelser. Men även en del annat, till exempel betyg och klasslistor.
De som vill ha information ur arkivet kan vara vanligt folk som skriver byaböcker eller vill veta något om en gammal släkting.
Även professionella forskare hör av sig. Just nu letar Ingemar uppgifter åt Lunds universitet, de ska studera barnens betyg på 40-talet för att se om en mödravårdsreform gav effekt.
Gamla handlingar är skrivna för hand och det kan vara svårt att läsa den snirkliga skrivstilen. Lägg därtill att språket är ålderdomligt. Men Ingemar brukar ta sig igenom allt, även om det kan ta tid.
Hittas av en slump
- Jag sökte det här jobbet för att jag är intresserad av historia. Många märkliga händelser kan jag upptäcka när jag hjälper någon. Däremot finns inte tid för mig att leta för nöjes skull, säger Ingemar.
- De här rummen innehåller så mycket intressant som ingen känner till, inte ens jag.
Några historier har fortfarande chans att bli upptäckta, men de flesta är nog glömda för alltid.
De här rummen innehåller så mycket intressant som ingen känner till.
Ingemar Olofsson blev för tio år sedan ombedd att leta fakta om Johanna i Parken. Han började i bokföringen och hittade när hon var betald. Sedan kunde han spåra fler uppgifter. Foto: Jeanette Lövgren.
Att leta information i kommunarkivet är som ett detektivarbete. Här är Ingemar Olofsson bland protokollsböcker. Foto: Jeanette Lövgren.
"Vattenkonsten" kommer. Här kan man följa köpet av fontänen Johanna i Parken. 10 lådor "vattenkonst" tillverkat av Boliden Munktell levererades till Ursvikens hamn. Befälhavare var Clas Andersson på ångfartyget Norrbotten. 2 600 kronor hade kommunen betalat, framgår det av fakturan.