Kom igen. Stjärnbullarna är tillbaka.
"Okej" tänkte bagardottern,numera bagaren Katarina Hermansson "är det på det viset folk vill ha det så nog kan jag sätta igång och baka efter pappas gamla recept igen. När jag ändå är igång kan jag ju svänga ihop några stjärnbullar, smörskorpor och grovkakor också."
Det är därför det har blivit en så´n himla trafik till Burvik på lördagsmorgnarna. Folk kör långa vägar för chansen att få lägga vantarna på några ugnsvarma Burvikskakor från Hermanssons Bageri. Ett klassiskt ställe som stängdes 1998 då Katarinas föräldrar, Paul och Margareta Hermansson, gick i pension och degmaskinen såldes till en kusin i Luleå.
1974 blev Katarina mammatill Marielle, drygt två år senare föddes Tommy. 1992, sex år innan bageriet stängdes, for Katarina till USA, hamnade i Kalifornien, jobbade i både restaurang och bageri och blev kvar i 22 år trots att det inte var meningen. Dessutom arbetade hon som personlig assistent i flera år.
– När jag åkte till USA skulle jag gå på en bibelskola och jag skulle bara stanna i två år, skrattar Katarina medan hon kavlar så det dammar om det, för här ser ni en 61-åring som naggar med kläm.
Det blev alltså längre än vad hon hade räknat med, men till slut blev Burviks dragningskraft för stark och för ett och ett halvt år sedan kom hela familjen, inklusive dottern Marielle (som flyttade till USA 1999) och hennes familj åkande längs den kurviga väg som leder fram till bageriets ytterdörr.
Det var i det härhuset Katarina växte upp och det var här hon lärde sig att blanda degar och använda jässkåp. Under årens lopp hann föräldrarna både driva ett kafé och en lanthandel i huset. Det sjöngs och visslades väldiga i bageriet, minns Katarina. Pappa Paul spelade både dragspel och gitarr och underhöll personligen gästerna på caféet så ofta han hann. Så ofta faktiskt att Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) fick nys om saken och skickade ett kravbrev. Skulle det trudeluttas på caféer, då skulle det minsann betalas Stim-pengar också.
Så kan det gå när man driver företag.
Lite äldre personersom minns tider som flytt, de kommer säkert att känna igen sig så fort de sticker näsan innanför dörren. Allt är i princip som förr. Till och med degblandaren är tillbaka. Den elektriska bakugnen, som föräldrarna köpte från ett bageri Klutmark redan 1954, är också kvar och är sig precis lik. Den har aldrig behövt bli reparerad. Katarinas bror Lasse är elektriker och har haft koll på ugnen under alla år.
Hardcorekonnässörerna anser att det är något särskilt med Burvikskakan. Det är något med aromen som det inte riktigt går att sätta ett bestämt pekfinger på, men någonting är det.
– Det speciella är egentligen hur brödet är naggat, att det är bakat direkt på ugnens stenhäll och i mycket hög temperatur, förklarar Katarina där hon står med brödspaden i högsta hugg.
Både Katarina ochdotterns familj bor i huset. Efter hemkomsten började Katarina arbeta inom äldrevården, bakandet var bara en hobby. Så gick tiden, fler och fler hörde talas om vad som var på gång i bageriet och efterfrågan den bara steg och steg. I september var det dags för en förändring. Hon sade upp sig från Hemtjänsten och började baka på heltid istället.
Hermanssons är och förblir ett familjeföretag. Båda barnen är engagerade i verksamheten. Marielle hjälper till med marknadsföringen och Katarina tar hand om beställningarna.
– Vi säljer mest till privatkunder och så levererar vi till två butiker.
Beställningarna fortsätter att strömma in, mest via Facebook men också på telefon.
På en hylla ibageriet står några minnen från cafétiden; fina kakfat i pressglas. Det är föremål som kan få vem som helst att drömma sig bort till flydda tider, men Katarina drömmer om framtiden istället. Ljuva cafédrömmar som inte kommer att förverkligas på mycket länge än. Om någonsin.
Mer än fullt upp. Det är så Katarina Hermansson har det just nu. Fast drömma kan hon förstås göra hur mycket som helst ändå. Det är inte bara arbetsbefriat. Det är gratis också.
Det speciella är egentligen hur brödet är naggat, att det är bakat direkt på ugnens stenhäll och i mycket hög temperatur.
Det var då. Bilder från lanthandeln och bageriet. Vågen används än idag. Foto: Jeanette Lövgren.
Arbetsfördelning. Dottern Marielle sköter marknadsföringen så att Katarina kan koncentrera sig på bakningen. Foto: Jeanette Lövgren.
Effektivt. Tre brödkakor skjutsas in i ugnen som stått på samma plats i 62 år. Foto: Jeanette Lövgren.
Sliten. Naggen är still going strong, har hängt med i alla tider. Foto: Jeanette Lövgren.
Är sig lika. Pappa Paul och mamma Margareta snidade i trä av okänd konstnär. Särskilt pappafiguren är väldigt lik, tycker Katarina. Margareta gick ur tiden 2011 och Paul tre år senare, 2014. Foto: Jeanette Lövgren.
Den glada bagar´n. Katarina Hermansson är tillbaka där hon började, i föräldrarnas bageri. Foto: Jeanette Lövgren.