Miljonrullningen: Byggprojekt spricker med hundratals miljoner – kan hota framtida satsningar

Notera att denna artikel är från förra året.
Kommunen tar miljardlån för att klara väntande storinvesteringar. Men det är oklart om lånen räcker. Det förutsätter att satta kalkyler håller – vilket de ofta inte gör, visar Norrans granskning.

Nästan 300 miljoner kronor – så mycket har Skellefteå kommun spräckt sina kalkyler med i sina tio största byggprojekt de senaste åren. Skellefteå Kraft Arena skulle exempelvis kosta 30 miljoner kronor, men landar på 52. Gymnasieprojektet ABK, ombyggnaden av Anderstorp– och Baldergymnasiet samt Kaplanskolan, skulle gå på 325 miljoner kronor. Projektet fördyras med över 70 procent.

Dyr lösning: Prislappen för skolentrén – nästan fyra miljoner

Och bara två av totalt tjugo granskade bygg- och underhållsprojekt har hållit sig inom ramarna.

Under förra året kom flera tips in till Norran, som alla sa samma sak: Skellefteå kommun kan inte hålla budget på sina byggprojekt. Ofta spricker det rejält.

Med tanke på att kommunen nu tar miljardlån för att bygga, bestämde vi oss för att kontrollera uppgifterna. Vi bad support och lokaler att plocka fram budget och utfall för de tio största investeringsprojekten, i pengar räknat, de senaste åren. Färdiga projekt, eller nästan färdiga.

Vi bestämde oss också för att undersöka byggserviceavtalet, där de flesta underhållsåtgärder ingår. Underhållsbudgeten ligger på cirka 45 miljoner kronor per år. Och tendensen är tydlig i både stort och smått; det blir ofta dyrare än kalkylerat.

.lemonwhale-embed-container { position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width:100%; }.lemonwhale-embed-container iframe { position: absolute; top: 0; left:0; width: 100%; height: 100%; }

– Tyvärr har vi kunnat se att många av de större investeringsprojekten drar över den ursprungliga kalkylen, i vissa fall kraftigt. Med liknande kostnadsöverdrag kommer kommunen inte klara av att genomföra alla de planerade investeringarna, säger Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd.

De nya miljardlånen utgör ett trendbrott mot kommunens tidigare policy, att investera med befintliga medel. Det vill säga pengar som finns på kontot. De planerade investeringarna är stora, cirka 3,5 miljarder kronor. Det rör satsningar åren 2018 till 2022, alltifrån vattenförsörjning och skolor till äldreboende. Enligt fullmäktiges budgetplan ska kommunen stå för 53 procent av investeringarna, resten ska bekostas med lån. Satsningen är enorm.

– Ja, den är stor. Vi investerar mest per capita i hela Sverige här i Skellefteå, säger Samuel Lundqvist, ekonomichef i kommunen.

Så här ser låneutvecklingen ut: I april 2017 hade kommunen investeringslån för 170 miljoner kronor. I slutet av året var summan 720 miljoner kronor. Ungefär lika mycket ska lånas under 2018 och till 2022 väntas lånen för investeringar uppgå till 2,47 miljarder kronor.

Därför har kommunfullmäktige höjt det nuvarande lånetaket – från 15 000 kronor per invånare till 40 000 kronor.

– Till utgången av 2023 har vi säkert kommit upp 2,9 miljarder, det är planen, säger Samuel Lundqvist.

Kommunens soliditet väntas då sjunka, från cirka 70 procent till 60 procent. Men det är fortfarande en mycket hög soliditet i jämförelse med många kommuner. Snittet i länet är exempelvis 10 procent.

Av de investeringsprojekt som Norran granskat (se fakta) har två hållit budget: Äldreboendet Ömheten, som blev 17 procent billigare än beräknat, tack vare fördelaktiga anbud. Framtidens arbetsplats håller sig också inom ramarna, och blev 22 procent billigare än planerat.

Resten av projekten har överskridit budget med allt från ett par procent till nästan dubbla kostnaden. Några av dessa projekt berättar vi mer om längre fram i denna granskning.

Totalt har dessa projekt tillsammans budgeterats för 710 miljoner kronor, men kostnaderna har stigit till en miljard.

Hur kan så många projekt spricka?

– Många av de här projekten planerades långt tillbaka i tiden. Budgeten var satt utifrån hur läget såg ut just då. Vi har en ganska het byggmarknad i Skellefteå, priserna blir därefter. Anbudspriserna har blivit betydligt högre här de senaste tre, fyra åren, säger Fredrik Nilsson, kommunens fastighetschef.

Jan Sundbom, förvaltningschef vid support och lokaler, understryker också tidsperspektivet. Investeringsbudgeten ligger i femåriga planer – mycket hinner förändras under åren. Saker man behöver ta större hänsyn till.

Norran valde även att granska tio mindre byggprojekt, utifrån underhållsavtalet. Det rör ofta mer begränsade summor och är exempelvis fortlöpande underhåll vid kommunens skolor.

De tio underhållsprojekt som kostade mest – fördyrades med mellan 20 och 500 procent.

Dessa projekt hade en sammanlagd budget på 10 miljoner kronor. Men de kom att kosta 25 miljoner kronor. Åtta av projekten har mer än fördubblats jämfört med budget.

Orsaken till fördyringar på småprojekten handlar ibland om vattenskador som upptäcks i samband med ett planerat underhåll, och som därför orsakar ökade kostnader.

Men det finns också en annan bild som träder fram; kalkyler som i bästa fall är en grov uppskattning. Det eftersom underlag, i form av besiktningar eller utförliga kalkyler, saknas för de flesta av projekten.

– Det handlar om att förbättra budgetarbetet, säger Fredrik Nilsson, som medger att det kan ha räknats lågt på vissa projekt.

Frågan är hur tendensen att inte klara budget påverkar de jättesatsningar som kommunen nu tar lån för. I gymnasieprojektet ABK, ombyggnaden av Anderstorpsgymnasiet, Baldergymnasiet och nya Lejonströmsskolan, vill politikerna inte se det som att budgeten har spräckts. Förklaringen till den stora fördyrningen är istället att projektet har förändrats och förbättrats under arbetets gång.

Om ni tänker likadant kring kommande investeringar, finns det inte en risk att vi inte klarar att bygga allt som vi lånar för?

– Man lär sig ju av saker och ting och det gör ju vi också som politiker. Och utifrån att det finns viss kritik så har vi tagit ett beslut om att följa projekten på ett annat sätt i framtiden, genom att till exempel ta delbeslut när projekt drar ut på tiden, säger Maria Marklund (S), kommunalråd.

Vi frågar kommunalrådet Lorents Burman (S) om han tror att det kan behövas ytterligare lån, utöver de 2,9 miljarderna?

– Absolut, det finns en uppenbar möjlighet att vi behöver det. Men det kan ju bero på att vi blir fler invånare, säger han.

Utan invandring skulle Skellefteås befolkning minska. Finns inte risken att ni satsar utifrån en vision och inte en realitet?

Nej. Vi diskuterar ju de här investeringarna väldigt, väldigt mycket. Ibland är det snarare så att vi får kritik för att vara lite ”halvfega”, att vi inte vågar satsa, säger Maria Marklund.

Lorents Burman:

– Utvecklingen i Skellefteå är positiv i dag, vi har inte haft så hög sysselsättning i Skellefteå på femton år, eller så många etableringsförfrågningar. Tillväxten är stark, då har man två val – antingen avvakta eller följa den utvecklingen, säger han.

Kommunen har en strikt finanspolicy, fortsätter han:

– Vi måste också se vad vi lånar till, och där har vi sagt att det ska vara till infrastruktur, exempelvis skolor och äldreomsorg. Vi lånar för att kommunen har ett behov av att växa.

Men att räkna med nya miljardlån, oroar Andreas Löwenhöök (M) oppositionråd:

– Det går alltid att ta nya politiska beslut, men det blir tuffare och tuffare att förklara en ytterligare utökning av lånen. Det är även en politisk fråga. Är det kommunen som ska stå för alla investeringar? Det tycker inte jag, jag ser hellre en mix av privata och kommunala investeringar.

Kan skattehöjning också bli en nödvändig åtgärd?

– Nej, inte utifrån att vi behöver bygga bostäder och skolor. Lek med tanken att vi blir fler än 80 000 invånare, kanske 100 000. Det innebär också mer skatteintäkter, säger Lorents Burman.



Fakta: Budget och utfall för kommunens investeringsprojekt

ABK (Anderstorps- och Baldergymnasiet samt Kanalskolan)

Budget: 260 miljoner kronor (plus underhåll 65 miljoner)

Utfall: prognos 516,5 miljoner kronor (plus underhåll på 47 miljoner.)

Äldreboendet Ömheten på Morö Backe

Budget: 59,5 miljoner kronor

Utfall: 49,4 miljoner kronor

Framtidens arbetsplats/aktivitetsbaserat kontor på Brinken

Budget: 45 miljoner kronor

Utfall: 35 miljoner kronor

10-avdelningsförskolan med kök och skolmatsal i Bureå

Budget: 78,7 miljoner kronor

Utfall: 80,1 miljoner kronor (enligt prognos)

10-avdelningsförskolan på Alhem

Budget: 49,7 miljoner kronor

Utfall: 60,4 miljoner kronor

Renovering och utbyggnad av Sunnanåskolan

Budget: 20 miljoner kronor

Utfall: 23,1 miljoner kronor

Renovering av Bolidenskolan

Budget: 74,6 miljoner kronor

Utfall: 79,9 miljoner kronor

Utbyggnad av Skellefteå Kraft arena

Budget: 30 miljoner kronor

Utfall: 52,3 miljoner kronor

Science Center/Exploratoriet

Budget: 16,9 miljoner kronor

Utfall: 20,8 miljoner kronor

Balder sporthall/Balderhallen

Budget: 75,6 miljoner kronor

Utfall: 80,4 miljoner kronor

Vi har en ganska het byggmarknad i Skellefteå, priserna blir därefter. Anbudspriserna har blivit betydligt högre de senaste åren.

I kurvan ovan ser vi kommunens skulder som rör lån för investeringar. Det är en prognos, utifrån planerna som finns. Här ingår inte kommunens totala långfristiga skulder, då dessa även innefattar annat. Skellefteå kommuns totala långfristiga skulder uppgick år 2016 till 1,3 miljarder kronor, enligt kommundatabasen Kolada. Det ger en skuld per invånare på 17 931 kronor. Snittet för riket är 26 000 kronor. Vid utgången av 2023 är motsvarande siffra 40 000 kronor för Skellefteå, endast utifrån lånen för investeringar.
I kurvan ovan ser vi kommunens skulder som rör lån för investeringar. Det är en prognos, utifrån planerna som finns. Här ingår inte kommunens totala långfristiga skulder, då dessa även innefattar annat. Skellefteå kommuns totala långfristiga skulder uppgick år 2016 till 1,3 miljarder kronor, enligt kommundatabasen Kolada. Det ger en skuld per invånare på 17 931 kronor. Snittet för riket är 26 000 kronor. Vid utgången av 2023 är motsvarande siffra 40 000 kronor för Skellefteå, endast utifrån lånen för investeringar. Foto: Anna Wikner
  1. Ingen spade – men blodad tand

  2. Norrans grävsatsningar nominerade till Silversleven

  3. Tankkort och miljonrullning gav två nomineringar

  4. Miljonrullningen del 4: Upphittat – 6 000 nya kvadratmeter

  5. Norran granskar: Notan för ”räknemissen” 80 miljoner kronor

  6. Politikernas reaktioner på budgethaveriet: ”110 miljoner kronor på Anderstorp!?”

  7. Miljonrullningen: Tveksamma förklaringar till chocknotan

  8. Miljonrullningen: Skolkontoret ”Vi fick inte mer – snarare mindre”

  9. Gymnasieprojektet: Budgeten sprack med en kvarts miljard kronor

  10. Skolbygge: Prislappen för skolentrén blev nästan fyra miljoner

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Aktuell artikel (1 av 1)
Miljonrullningen: Byggprojekt spricker med hundratals miljoner – kan hota framtida satsningar