Från vänster: Johanna med sin häst Ferro och Agnes med sin häst Cotten.
Hon bor i Kåge och har sin häst inhyrd i ett stall i Kågemarken. Vid lunchtid på torsdagen gav sig Johanna i väg på en ridtur tillsammans med sin kompis Agnes, som också har sin häst i stallet.
– Jag rider på den vägen flera gånger i veckan, säger Johanna.
En bit in på turen hörde de en bil som närmade sig bakifrån.
– Det smällde i bilens släp så hästarna blev rädda. Vi bestämde oss för att vända hästarna, så de kunde se bilen när den passerade. Då brukar de inte bli lika rädda.
När de vände om var föraren tvungen att stanna.
– Men så fort vi hade vänt om brände han på. Agnes kastades av och hennes häst sprang in i min. Jag föll också av, det var bara tur att jag inte blev nedtrampad av min häst, säger Johanna och fortsätter:
– Jag blir såklart arg över att han gasade på när han körde förbi oss, men dessutom stannade han inte när vi flög av hästarna utan fortsatte köra vidare. Jag förstår inte hur man kan göra så.
Hästarna flydde i panik från platsen och det tog flera timmar innan de var återfunna.
– De sprang säkert flera mil innan det var en som hittade dem. Folk hade sett dem skena förbi i Frostkåge och följt efter så långt det gick att köra efter vägen. När vi fick tips om det körde vi dit och kunde sedan följa spåren upp i skogen. De sista kilometrarna var vi tvungna att plumsa i djupsnö. När vi hittade hästarna var de helt i chock, stackarna. De stod helt paralyserade.
Hur mår hästarna i dag?
– Otroligt nog mår de faktiskt bra. De hade kunnat göra sig väldigt illa, men har bara några ytliga skrapsår. Sedan är de förmodligen ömma i kroppen, det kanske märks om några dagar.
Själv säger Johanna att hon slog sig rätt ordentligt i fallet från hästen.
– Jag känner mig rätt mörbultad. Jag slog i huvudet och tror att jag har dragit på mig en hjärnskakning. Det är inget jag vet säkert, men det känns som det. Agnes mår som tur är ganska bra, även om hon såklart också slog sig när hon föll av.
Har du polisanmält händelsen?
– Nej, det har jag inte. Det gick så fort, varken jag eller Agnes kommer knappt ihåg hur bilen såg ut. Och dessutom vet jag inte om det skulle spela någon roll.
Efter händelsen lade hon ut ett inlägg i två olika Facebookgrupper där hon efterlyser mannen som satt bakom ratten.
– Min tanke med inlägget är att jag verkligen skulle vilja prata med honom för att höra hur han tänkte. Varför gasade han på? Varför stannade han inte när vi ramlade av hästarna?
Inläggen på Facebook har skapat diskussion och stort engagemang. På fredagseftermiddagen hade det ena inlägget över 150 delningar.
– Det blev världens grej. Jag trodde inte att det skulle bli så stort, men det är bra att det uppmärksammas. Hästar är stora djur och det sitter också en människa på hästryggen. Det är viktigt att bilförare visar hänsyn, säger Johanna och avslutar med att påpeka att det flesta sköter sig bra i trafiken:
– De allra flesta är duktiga på att visa respekt, hänsyn och anpassa farten. Tyvärr gjorde inte den här föraren det.