Afghanska delegater samlades i förra månaden för att diskutera framtida fredssamtal med talibanrörelsen. Men det finns en rädsla i att förhandlingarna kan resultera i än mer försämrade villkor för afghanska kvinnor,
Afghanska delegater samlades i förra månaden för att diskutera framtida fredssamtal med talibanrörelsen. Men det finns en rädsla i att förhandlingarna kan resultera i än mer försämrade villkor för afghanska kvinnor, Foto: Rahmat Gul/AP/TT

Journalistmord sätter ljus på kvinnovåld

Först verkade det vara ett dåd utfört av talibanerna. Nu tror polisen att mordet på den afghanska journalisten Mina Mangal kan ha utförts av hennes exmake.
18 år efter att talibanerna tvingades bort från makten riktar fallet uppmärksamheten på det våld som afghanska kvinnor utsätts för varje dag.

På en gata i stadsdelen Karte Naw i Kabul tar sig två män fram på en motorcykel. Längre fram väntar en kvinna på en bil som ska ta henne till arbetsplatsen. När motorcykeln väl är i höjd med kvinnan avlossas flera skott.

Redogörelsen kommer från Radio Free Europe/Radio Libertys utsände i Kabul. Skotten träffar den väntande kvinnan som heter Mina Mangal, en välkänd tv-journalist som numera arbetar som kulturrådgivare i det afghanska parlamentet. Vad som händer efter att ljudet från skotten ebbat ut finns det få uppgifter om, men Mena Mangal avlider av sina skador.

Misstankarna riktas först mot talibanerna som är kända för att bekämpa kvinnors rättigheter. Men i samband med att polisen inleder en utredning pekas istället hennes exmake ut som misstänkt.

Kände sig hotad

Kort efter mordet skriver flera medier om ett inlägg på Facebook som Mangal ska ha skrivit drygt en vecka tidigare. Hon skriver att hon känner sig hotad, men påpekar samtidigt att en stark kvinna inte räds döden. Vad hon syftade på är inte känt, men fallet har återigen väckt frågor om situationen för kvinnor i Afghanistan.

-Tyvärr är jag inte förvånad. Det här är ytterligare ett tragiskt exempel på att afghanska kvinnor är väldigt utsatta, säger Klas Granström vid Svenska Afghanistankommittén till TT.

Krav ställs på att polisen och rättsväsendet nu tar sitt ansvar och ställer de skyldiga till svars. Men det är inte bara själva mordet som man reagerar på. Reaktionerna bottnar i en frustation över det systematiska förtryck som afghanska kvinnor utsätts för, enligt Klas Bjurström. Att vara kvinna innebär nämligen fortfarande sämre förutsättningar – både ekonomiskt och socialt.

"Mer egenmakt"

Men samtidigt som diskrimineringen alltjämt genomsyrar det afghanska samhället har en positiv utveckling pågått parallellt i flera år. Sedan talibanregeringen störtades 2001 går fler flickor i skolan, fler kvinnor ställer upp i politiska val och fler får vård. Att rulla tillbaka framgångarna för jämställdheten de senaste 18 åren är inte möjligt, tror Klas Bjurström.

-Det handlar om en hel generation som har fått mer egenmakt. Man kan inte tvinga tillbaka det här landet till 90-talet.

Anledningen till att rädslan för försämrade villkor trots allt finns är de förhandlingar som just nu pågår mellan USA och talibanerna. En slutgiltig fred i landet är inte möjlig utan att inkludera den islamistiska rörelsen och frågan är vilka eftergifter man kommer att kräva.

Ungdomen är framtiden

Klas Bjurström tycker att oron för en tillbakagång är befogad. Talibanerna är inte den enda konservativa kraft som ser en ökad frihet för kvinnor som ett hot. Även den stora kriminella miljön, vars inflytande hålls intakt med hjälp av ett korrupt rättsväsende, skulle missgynnas av feministiska framsteg.

Det faktum att det pågår en livlig diskussion om kvinnors rättigheter ger ändå hopp om framtiden. Landet är på rätt spår, med många unga afghaner som har högre krav på samhällets förutsättningar, konstaterar Klas Bjurström. Hos dem är jämställdheten ett mer självklart inslag – och de potentiella hoten mot den ett stort problem.

-I det korta perspektivet kan säkert konfliktnivån höjas. Men mot miljoner utbildade människor med nyvunna rättigheter finns inte mycket att sätta emot.

Julius Bengtsson/TT

Fakta: Svenska Afghanistankommittén

TT

Biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén är en ideell organisation som grundades 1980 efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan. Verksamheten har sedan dess utvecklats till en renodlad biståndsorganisation och arbetar med utbildning, hälsovård, landsbygdsutveckling och rehabilitering av människor med funktionsnedsättning i Afghanistan.

Organisationen har över 6 000 anställda, varav drygt 99 procent är afghaner.

Organisationen är inriktad på att nå ut till de mest utsatta grupperna i Afghanistan och arbetar på den fattiga afghanska landsbygden med särskild inriktning mot kvinnor, barn och människor med olika former av funktionsvariationer.

Organisationen är politiskt och religiöst obunden och finansieras bland annat av privatpersoner, Sida, EU och Världsbanken.

Källa: Svenska Afghanistankommittén

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut