Inom forskarsamhÀllet Àr de allra flesta helt överens om att det var ett kraftigt nedslag som resulterade i att dinosaurierna plötsligt dog ut. Nedslaget var sÄ kraftigt att spÄr av den krater som bildades, Chicxulubkratern, finns kvar Àn i dag, om Àn djupt begravd under havet och Yucatånhalvöns norra del i nuvarande Mexiko.
DÀremot Àr forskarna inte alls lika sÀkra pÄ exakt vad det var som slog ner och orsakade en sÄdan förödelse. Den förhÀrskande teorin har dock varit (och Àr fortfarande) att det var en asteroid, det vill sÀga en stor stenklump med ursprung i det sÄ kallade asteroidbÀltet mellan planeterna Mars och Jupiter.
Slits sönder
Forskarstudenten Amir Siraj och astronomen Avi Loeb vid Harvard University i USA tror dĂ€remot att det var komet. Med hjĂ€lp av statistiska analyser och simuleringar av gravitationen har de lyckats visa att lĂ„ngdistanskometer, frĂ„n Oorts kometmoln i utkanterna av vĂ„rt solsystem, kan slita sig loss frĂ„n jĂ€tteplaneten Jupiters gravitationsfĂ€lt â och trĂ€ffa jorden.
"Solsystemet fungerar lite som ett flipperspel dÀr Jupiter, som Àr den största planeten av dem alla, slungar ivÀg inkommande lÄngtidskometer vÀldigt nÀra solen", sÀger Amir Siraj i ett pressmeddelande frÄn Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.
Om en sÄdan himlakropp kommer alltför nÀra solen rycker och sliter stjÀrnans gravitation i kometen, sÄ att den kan slitas isÀr. Enligt de nya berÀkningarna, som presenteras i Scientific Reports, Àr risken för att sÄdana kometrester trÀffar jorden klart förhöjd, nÀr dessa rester sedan vÀnder tillbaka till Oorts kometmoln igen.
Undersökningar av kratern pÄ Yucatånhalvön har dessutom visat att det objekt som slog ner dÀr var en kolhaltig kondrit, nÄgot de flesta asteroider i asteroidbÀltet inte Àr. En kondrit Àr en stenmeteorit som förÀndrats genom nedsmÀltning, och inte genom geologiska processer. LÄngdistanskometer, dÀremot, tros bestÄ av detta kolhaltiga Àmne.
StÀmmer tidsmÀssigt
TvÄ andra kratrar pÄ jorden har ocksÄ bildats av kondriter som innehÄller kol, varav en Àr den största av dem alla: den sÄ kallade Vredfortkratern i Sydafrika, som tros ha haft en ursprunglig radie pÄ upp till 30 mil nÀr den bildades för cirka tvÄ miljarder Är sedan. Den andra Àr Zhamansinkratern i nuvarande Kazakstan, som bildades för cirka 900 000 Är sedan.
Tillsammans bildar dessa tre kratrar en tidslinje som stÀmmer vÀl överens med den sannolikhet med vilken en komet nÀra solen kan tÀnkas brytas sönder och sedan trÀffa jorden.
Detta, skriver forskarna, tyder pĂ„ att det var en komet â och inte en asteroid â som innebar slutet för dinosaurierna.
"Vi menar att om man bryter upp ett sÄdant objekt (en komet) nÀr det nÀrmar sig solen, sÄ skulle det kunna ge det upphov till /... / ett nedslag som stÀmmer vÀl överens med det som dödade dinosaurierna", sÀger Avi Loebi pressmeddelandet.