Ärkebiskopen: Det är kyrkans skyldighet att tala

Det har gått lite över än månad sedan Martin Modéus under högtidliga former plockade upp staven i Uppsala domkyrka som förkunnade honom som landets nya ärkebiskop, den 71:a i ordningen. När TT möter honom på ärkebiskopsgården intill domkyrkan veckan före jul pågår fortfarande en smärre renovering av 1700-talshuset, som hindrat honom från att flytta in i sin nya bostad.

– Det blir om en månad, jag hoppas att det inte drar ut mer på tiden. Vi har en tillfällig lägenhet här i staden, men möblerna bor fortfarande i Linköping, säger Martin Modéus.

Som Svenska kyrkans främsta företrädare, med budskapet "Levande tillsammans med Kristus", är han mån om att kyrkan förblir kött och blod, som han kallar det.

Den lokala närvaron är det viktigaste och måste finnas kvar där människor kan samlas oavsett skara för att mötas i både glada och sorgliga sammanhang.

– Det finns en väldigt tydlig yta där vem som helst kan se att här behövs kyrkan, här behövs en stark, livskraftig och närvarande kyrka. Och det är därför människor vill vara med, säger han.

Ökad exponering

Förra året lämnade totalt 71 823 personer trossamfundet. Martin Modéus tror att just närvaron är en nyckel för att minska på det stadiga medlemstappet – även om vår nye ärkebiskop är mer sugen på att vända på siffrorna och fokusera på faktumet att 5,6 miljoner människor fortfarande är kvar i vad han beskriver som landets i särklass största rörelse, inte att 1,8 miljoner lämnat sedan millennieskiftet när kyrkan och staten gick skilda vägar.

– I medier kan det ibland låta som att kyrkan är nedläggningshotad, men om man tittar i myllret av lokala sammanhang ser man ofta att skolan är borta, apoteket är väck och polisen finns där inte längre – men kyrkan är kvar. I ett samhällsperspektiv är vi den institution som lägger ner minst, inte mest.

Med det nya uppdraget kommer ökad exponering och ett annat strålkastarljus än under Martin Modéus tid som biskop vid Linköpings stift.

Fortfarande råder det en genuin ny-på-jobbet-känsla erkänner Martin Modéus, med allt vad det innebär. Men från och med nu är det han som ska föra kyrkans talan.

Hans företrädare Antje Jackelén var under sina åtta år på ämbetet en stundtals flitig debattör på Twitter. Vilken nivå Martin Modéus själv ska lägga sig på i sin kommunikation på sociala medier har han inte riktigt kommit fram till. Ett Twitterkonto har han, konstaterar Martin Modéus, men mestadels för att läsa vad andra skriver.

– Jag har även ett Facebookkonto som varit aktivt, och ett Instagramkonto där jag varit aktiv som en långsamt flytande flod genom ett landskap, säger han.

– Det gäller att hitta sin ton och sin klang, det får man pröva sig in i.

Kritik mot vänsterlutning

Från en del håll har Svenska kyrkan kritiserats för att ta ställning i känsliga politiska ämnen, som migrationspolitiken och frågor om klimat och miljö. Vissa menar att det funnits en tydlig slagsida åt vänster.

– Jag brukar tänka så här; när människors värde och värdighet, och skapelsens värde och värdighet, är hotat då är det kyrkans skyldighet att tala. Det kommer ibland att göra att vi uppfattas som vänster, och ibland höger, och det får vi leva med, säger Martin Modéus.

Själv kommer han alltid att se världen utifrån Jesus ögon, och hans agenda.

– Det är det jag vill bli ställd till svars inför, inte om jag var tillräckligt vänster eller höger, utan var du Jesustrogen i det du gjorde.

Under hösten har förslagen i Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna inte bara lett till heta debatter inom politiken, utan fått civilsamhället att reagera med oro i flera frågor.

Såväl Rädda barnen som Röda Korset har varit starkt kritiska till förslaget om att kraftigt begränsa rätten till familjeåterförening. Även förslaget om att ta bort ekonomiska särregler inom tandvården för asylsökande och personer utan uppehållstillstånd, som enligt Rädda barnen går emot barnkonventionen om det även gäller de yngre.

– Om sådana punkter införs är det klart att fler människor riskerar att bli mer utsatta. Det kommer att utredas och ofta är kyrkan med som remissinstans, då får vi konkreta frågor att ta ställning till, säger Martin Modéus.

Biståndsarbetet i kyrkans gener

En annat punkt som fått motta hård kritik är regeringens beslut att överge målet om att en procent av Sveriges BNI (bruttonationalinkomst) ska gå till biståndet, det så kallade enprocentsmålet. En av de mest högljudda kritikerna mot förslaget har varit Act Svenska kyrkan, kyrkans internationella verksamhet för bistånd.

Enligt Martin Modéus ligger det i kyrkans gener att uppskatta biståndsarbetet, när ett rikt land hjälper fattiga människor.

– Sedan borde det vara en ren självbevarelsedrift i den här världen att hjälpa så många som möjligt att få drägliga livsomständigheter. Det är en rent mänsklig uppgift, att se till att våra medmänniskor har det bra. Det minskar flyktingströmmarna och det minskar konfliktbenägenheten i världen. Genom att hjälpa andra så hjälper vi alla, det är grunden i medmänskligt tänkande men tillämpat på ett samhällsplan, säger Martin Modéus.