Boktryckarkonsten, ÄngbÄten och digitaliseringen. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) skrÀder inte orden nÀr han ska försöka rama in exakt vad digitalisering Àr.
ââFrĂ„n tid till tid i mĂ€nsklighetens historia har det funnits teknologiska framsteg som har gjort att vi har Ă€ndrat vĂ„rt sĂ€tt att vara, Ă€ndrat tjĂ€nster och leveranser, Ă€ndrat hur vi agerat, Ă€ndrat hur vi lever vĂ„ra liv pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt.
Enligt Farmanbar Àr digitaliseringen ett sÄdant framsteg. Att historiskt likstÀlla med tekniken som Johannes Gutenberg utvecklade pÄ 1400-talet och fartygen som pÄ 1800-talet ritade om kartan för bland annat jordbruk i stora delar av vÀrlden med billiga transporter.
ââJag hĂ€vdar att den förĂ€ndring som vi nu ser med digitaliseringen Ă€r Ă€nnu större Ă€n de tidigare tekniksprĂ„ng som vi har sett.
MĂ€nniskan i fokus
Men vad exakt Àr det som Àr sÄ stort med digitaliseringen? Vad Àr det som hÄller pÄ att förÀndra samhÀllet? Farmanbar lyfter fram sÄvÀl lagring av data som tillgÄngen till information, men sÀger samtidigt att "vi Àr precis i början av fasen av digitaliseringsresan". Ministern förordar en generellt höjd kunskapsnivÄ inom omrÄdet, i stil med "klassisk folkbildning", men tror samtidigt att alla fÄr acceptera att inte förstÄ allt.
ââDen stora utmaningen med digitaliseringen Ă€r hur kan vi se till att alla har tillrĂ€cklig kunskap för att kunna anvĂ€nda det hĂ€r pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt? sĂ€ger han och anvĂ€nder ett exempel om artificiell intelligens inom sjukvĂ„rden, som kan hjĂ€lpa lĂ€kare ta rĂ€tt beslut för att förebygga sjukdomar â "det behöver inte jag som patient kunna hantera".
ââNĂ„gonstans mĂ„ste mĂ€nniskan vara i centrum. Se pĂ„ bilen nĂ€r den kom i slutet av 1800-talet: en fullstĂ€ndigt vansinnig produkt, det fanns ingen avgasrening, inget miljötĂ€nk, inget sĂ€kerhetstĂ€nk, det fanns ingen infrastruktur för att köra bilarna pĂ„. Men den förĂ€ndrade i minst hundra Ă„r hur vi i grunden skapade vĂ„ra samhĂ€llen. Men vi har ocksĂ„ tillbringat tiden med att reglera den sĂ„ att den anpassas mer och mer för mĂ€nsklighetens vĂ€l och ve. Det Ă€r jag fast besluten om att vi ska göra med digitaliseringen.
Kamp om data
PÄ det omrÄdet har EU nyligen gjort klart med de kommande lagarna DSA (digital services act) och DMA (digital market act) som Àr tÀnkta att stÀrka sÄvÀl konkurrens mellan företag som privatpersoners rÀtt till sin data och insyn i algoritmerna som styr deras digitala liv. Farmanbar Àr positiv till lagarna:
ââDen europeiska, den svenska, vĂ€rdegrunden Ă€r ju att data Ă€r nĂ„got som ska vara till för mĂ€nskligheten och bra för individen. Den personliga integriteten Ă€r en viktig del av vĂ„r grundlag. Jag tror DSA och DMA Ă€r riktiga, bra steg i den riktningen.
TT: Du var inne pÄ grundlagen, Sverige har en i mÄnga avseenden unik offentlighetsprincip. Kan den fortsÀtta existera nÀr vi gÄr in i en helt digital vÀrld?
ââJag tror det. Jag tror att för att kunna ha det â för jag Ă€r vĂ€ldigt mĂ„n om att Sveriges sjĂ€l och vĂ„r grundvĂ€rdering ska bestĂ„ â sĂ„ mĂ„ste vi ha en diskussion om vad som Ă€r personlig integritet, sĂ€ger Farmanbar och fortsĂ€tter:
ââVi har en historia av höger och vĂ€nster i politiken som uppstod för nĂ€stan tvĂ„hundra Ă„r sedan, mellan arbete och kapital. Om vi nu gĂ„r in i en era dĂ€r datan som jag genererar, eller datan om mig Ă€r det nya guldet, om den Ă€r mer vĂ€rdefull ibland Ă€n det arbete jag utför, hur ska man dĂ„ förhĂ„lla sig till denna data â vilket Ă€r dĂ„ mitt fackförbund?
ââFör att vi ska se till att min data pĂ„ nĂ„got sĂ€tt levererar vĂ€rde ocksĂ„ tillbaka till mig, hur blir den diskussionen? Och var, i vilka politiska partier kommer den hĂ€r diskussionen att ta vĂ€gen och pĂ„ vilket sĂ€tt? Den tycker jag Ă€r vĂ€ldigt intressant. Det Ă€r en otroligt politisk diskussion och det Ă€r alldeles för fĂ„ som över huvud taget Ă€r och pekar pĂ„ den.
TT: Hur ser du pÄ den sjÀlv?
ââI grunden behöver individen sjĂ€lv kontrollera sin data. Vi i Europa missade att kapitalisera pĂ„ persondata. DĂ€r kan man sĂ€ga att USA tog hem hela det kommersiella vĂ€rdet, sĂ€ger Farmanbar och tillĂ€gger att den som tror att "techjĂ€ttar per automatik ska ta ett samhĂ€llsansvar lurar sig sjĂ€lv".
En ny diskussion
Ministern Àr tydlig med att diskussionen om integritet behöver lyftas i andra rum Àn enbart maktens korridorer.
ââNu nĂ€r vi gĂ„r helt in i en digitaliserad era med nya tjĂ€nster och nya möjligheter sĂ„ tror jag faktiskt att vi behöver en ny diskussion. Och den diskussionen behöver komma i akademien, i filosofin, i civilsamhĂ€llet, innan den flyttar in pĂ„ regeringskansliet eller de politiska partierna. Vad Ă€r personlig integritet i en digitaliserad samtid?
TT: Vad Àr den för dig?
ââDet finns en hel del information som jag har om mig som jag lika gĂ€rna kunde ha skrivit pĂ„ ett vykort och skickat ivĂ€g. Den kanske inte Ă€r sĂ„ himla integritetsmĂ€ssig. Men andra komponenter Ă€r helt avgörande för min personliga integritet, var man drar den grĂ€nsen behöver hela tiden justeras.