Ministern: Vi mÄste prata om det nya guldet

Framtiden krÀver en ny slags diskussion, tycker Khashayar Farmanbar. Digitaliseringsministern vill vÀrna rÀtten till den egna datan, men sÀger ocksÄ att vi behöver omvÀrdera vad som Àr personlig integritet.
–Jag ser digitaliseringen som vĂ„r tids stora samhĂ€llsomvĂ€lvande kraft.

Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister, presenterade sig nÀr han tilltrÀdde som minister med att han har en examen i "avancerat datanörderi". OmvÀrldslÀget har dock gjort att digitaliseringsbiten fÄtt stÄ tillbaka för energifrÄgan.

Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister, presenterade sig nÀr han tilltrÀdde som minister med att han har en examen i "avancerat datanörderi". OmvÀrldslÀget har dock gjort att digitaliseringsbiten fÄtt stÄ tillbaka för energifrÄgan.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Politik2022-05-15 10:22

Boktryckarkonsten, ÄngbÄten och digitaliseringen. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) skrÀder inte orden nÀr han ska försöka rama in exakt vad digitalisering Àr.

– FrĂ„n tid till tid i mĂ€nsklighetens historia har det funnits teknologiska framsteg som har gjort att vi har Ă€ndrat vĂ„rt sĂ€tt att vara, Ă€ndrat tjĂ€nster och leveranser, Ă€ndrat hur vi agerat, Ă€ndrat hur vi lever vĂ„ra liv pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt.

Enligt Farmanbar Àr digitaliseringen ett sÄdant framsteg. Att historiskt likstÀlla med tekniken som Johannes Gutenberg utvecklade pÄ 1400-talet och fartygen som pÄ 1800-talet ritade om kartan för bland annat jordbruk i stora delar av vÀrlden med billiga transporter.

– Jag hĂ€vdar att den förĂ€ndring som vi nu ser med digitaliseringen Ă€r Ă€nnu större Ă€n de tidigare tekniksprĂ„ng som vi har sett.

MĂ€nniskan i fokus

Men vad exakt Àr det som Àr sÄ stort med digitaliseringen? Vad Àr det som hÄller pÄ att förÀndra samhÀllet? Farmanbar lyfter fram sÄvÀl lagring av data som tillgÄngen till information, men sÀger samtidigt att "vi Àr precis i början av fasen av digitaliseringsresan". Ministern förordar en generellt höjd kunskapsnivÄ inom omrÄdet, i stil med "klassisk folkbildning", men tror samtidigt att alla fÄr acceptera att inte förstÄ allt.

– Den stora utmaningen med digitaliseringen Ă€r hur kan vi se till att alla har tillrĂ€cklig kunskap för att kunna anvĂ€nda det hĂ€r pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt? sĂ€ger han och anvĂ€nder ett exempel om artificiell intelligens inom sjukvĂ„rden, som kan hjĂ€lpa lĂ€kare ta rĂ€tt beslut för att förebygga sjukdomar – "det behöver inte jag som patient kunna hantera".

– NĂ„gonstans mĂ„ste mĂ€nniskan vara i centrum. Se pĂ„ bilen nĂ€r den kom i slutet av 1800-talet: en fullstĂ€ndigt vansinnig produkt, det fanns ingen avgasrening, inget miljötĂ€nk, inget sĂ€kerhetstĂ€nk, det fanns ingen infrastruktur för att köra bilarna pĂ„. Men den förĂ€ndrade i minst hundra Ă„r hur vi i grunden skapade vĂ„ra samhĂ€llen. Men vi har ocksĂ„ tillbringat tiden med att reglera den sĂ„ att den anpassas mer och mer för mĂ€nsklighetens vĂ€l och ve. Det Ă€r jag fast besluten om att vi ska göra med digitaliseringen.

Kamp om data

PÄ det omrÄdet har EU nyligen gjort klart med de kommande lagarna DSA (digital services act) och DMA (digital market act) som Àr tÀnkta att stÀrka sÄvÀl konkurrens mellan företag som privatpersoners rÀtt till sin data och insyn i algoritmerna som styr deras digitala liv. Farmanbar Àr positiv till lagarna:

– Den europeiska, den svenska, vĂ€rdegrunden Ă€r ju att data Ă€r nĂ„got som ska vara till för mĂ€nskligheten och bra för individen. Den personliga integriteten Ă€r en viktig del av vĂ„r grundlag. Jag tror DSA och DMA Ă€r riktiga, bra steg i den riktningen.

TT: Du var inne pÄ grundlagen, Sverige har en i mÄnga avseenden unik offentlighetsprincip. Kan den fortsÀtta existera nÀr vi gÄr in i en helt digital vÀrld?

– Jag tror det. Jag tror att för att kunna ha det – för jag Ă€r vĂ€ldigt mĂ„n om att Sveriges sjĂ€l och vĂ„r grundvĂ€rdering ska bestĂ„ – sĂ„ mĂ„ste vi ha en diskussion om vad som Ă€r personlig integritet, sĂ€ger Farmanbar och fortsĂ€tter:

– Vi har en historia av höger och vĂ€nster i politiken som uppstod för nĂ€stan tvĂ„hundra Ă„r sedan, mellan arbete och kapital. Om vi nu gĂ„r in i en era dĂ€r datan som jag genererar, eller datan om mig Ă€r det nya guldet, om den Ă€r mer vĂ€rdefull ibland Ă€n det arbete jag utför, hur ska man dĂ„ förhĂ„lla sig till denna data – vilket Ă€r dĂ„ mitt fackförbund?

– För att vi ska se till att min data pĂ„ nĂ„got sĂ€tt levererar vĂ€rde ocksĂ„ tillbaka till mig, hur blir den diskussionen? Och var, i vilka politiska partier kommer den hĂ€r diskussionen att ta vĂ€gen och pĂ„ vilket sĂ€tt? Den tycker jag Ă€r vĂ€ldigt intressant. Det Ă€r en otroligt politisk diskussion och det Ă€r alldeles för fĂ„ som över huvud taget Ă€r och pekar pĂ„ den.

TT: Hur ser du pÄ den sjÀlv?

– I grunden behöver individen sjĂ€lv kontrollera sin data. Vi i Europa missade att kapitalisera pĂ„ persondata. DĂ€r kan man sĂ€ga att USA tog hem hela det kommersiella vĂ€rdet, sĂ€ger Farmanbar och tillĂ€gger att den som tror att "techjĂ€ttar per automatik ska ta ett samhĂ€llsansvar lurar sig sjĂ€lv".

En ny diskussion

Ministern Àr tydlig med att diskussionen om integritet behöver lyftas i andra rum Àn enbart maktens korridorer.

– Nu nĂ€r vi gĂ„r helt in i en digitaliserad era med nya tjĂ€nster och nya möjligheter sĂ„ tror jag faktiskt att vi behöver en ny diskussion. Och den diskussionen behöver komma i akademien, i filosofin, i civilsamhĂ€llet, innan den flyttar in pĂ„ regeringskansliet eller de politiska partierna. Vad Ă€r personlig integritet i en digitaliserad samtid?

TT: Vad Àr den för dig?

– Det finns en hel del information som jag har om mig som jag lika gĂ€rna kunde ha skrivit pĂ„ ett vykort och skickat ivĂ€g. Den kanske inte Ă€r sĂ„ himla integritetsmĂ€ssig. Men andra komponenter Ă€r helt avgörande för min personliga integritet, var man drar den grĂ€nsen behöver hela tiden justeras.

Fakta: Khashayar Farmanbar

Född: 1976 (Iran, kom till Boden som 12-Äring).

Bor: Nacka.

Familj: Gift och tvÄ barn.

Politisk bakgrund: Var ordförande för SSU i Norrbotten 1995–2000 och ledamot i SSU:s förbundsstyrelse 2001–2003. Är ledamot i regionfullmĂ€ktige i Stockholms lĂ€n sedan 2018.

Var före uppdraget som minister oppositionsrÄd i Nacka.

Har en ingenjörsexamen i datateknik och en examen i industriell marknadsföring. Har ocksÄ varit vd för ett företag, Agency9, som producerar mjukvara, samt vigselförÀttare i SVT:s serie "Gift vid första ögonkastet". BerÀttade i höstas i Expressen att han pÄ 90-talet jobbade som dj och dÄ tog betalt svart vid ett tillfÀlle.

PĂ„ 90-talet fick jag en gĂ„ng 2 000 spĂ€nn svart i handen pĂ„ en nattklubb nĂ€r jag dj:ade, sade han dĂ„.

Fakta: Fyra techfrÄgor till digitaliseringsministern

TT: Regeringens bredbandsstrategi om att hela Sverige Är 2025 ska ha tillgÄng till snabbt bredband, hur gÄr det med det?

Enligt PTS (Post- och telestyrelsen) senaste rapport sĂ„ har vi möjlighet att nĂ„ det mĂ„let. I höstas var det 95 procent som hade tillgĂ„ng till 1 gigabit/sekund internet alldeles i nĂ€rheten av sin bostad eller sitt arbete. Året innan var det 92 procent, sĂ„ det Ă€r en vĂ€g framĂ„t. De sista procenten kommer att vara en utmaning, men vi ska klara av det ocksĂ„. Det kan bli fiber men det kan ocksĂ„ bli andra lösningar.

TT: CybersÀkerhetscentret, vad hÀnder dÀr?

Det Àr ett arbete som vi ser Àr pÄ god vÀg framÄt. Vi ser att de blir större och starkare, för det kommer att behövas. I den sÀkerhetspolitiska tid vi Àr nu sÄ kommer cybersÀkerheten att vara en viktig del för Sveriges sjÀlvstÀndighet. De arbetsuppgifter som kommer att hamna hos CybersÀkerhetscentret görs just nu av andra. Av SÀpo, av Försvarsmakten, av PTS. Av flera andra myndigheter. Jag kan inte riktigt uttala mig om komplexiteten eller tidsaspekten det behövs för att fÄ den hÀr samordningen pÄ plats. Men jag ser att det Àr pÄ god vÀg nu.

TT: Hur ser du pÄ blockkedjeteknik, har du tilltro till det?

Som blockkedja har anvÀnts hittills, med kryptovalutor som Àr anonymiserade, som har kunnat anvÀndas för att tvÀtta pengar eller kriminell verksamhet, sÄ har inte den teknologin anvÀnts pÄ rÀtt sÀtt. Men det Àr som en hammare, den kan anvÀndas bÄde till att bygga viktiga hus men ocksÄ anvÀndas som vapen mot en annan person. Och hÀr gÀller det att kunna anvÀnda blockkedjan, som i grunden Àr en bra teknologi, till gott för mÀnskligheten. Och dÀr behöver vi ocksÄ, inte bara vi i Sverige men hela Europa, ta ett tydligare politiskt grepp om den processen framÄt.

TT: Metaverse, fluga eller framtiden?

Haha, vad jag Àn sÀger sÄ kommer det svaret att bli fel. Jag tror att vi kommer att se vÀldigt mÄnga spÀnnande lösningar som kommer att segla upp. Metaverse Àr en av dem. Jag vill inte sia om den kommer att bli nÀsta succé eller nÀsta fluga. Men jag tror att vi kommer se flera försök av den kalibern. Och alla bidrar till att förflytta digitaliseringen framÄt.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!