Fredspristagare fördömer "vansinnigt" krig

En "vansinnig och kriminell" invasion. SÄ beskrivs Vladimir Putins krig i Ukraina nÀr de tre fredspristagarna frÄn Ryssland, Ukraina och Belarus gemensamt tog emot Nobels fredspris.

Oleksandra Matvijtjuk, Jan Ratjnskij och Natalja Pintjuk pÄ plats i Oslo.

Oleksandra Matvijtjuk, Jan Ratjnskij och Natalja Pintjuk pÄ plats i Oslo.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Nobel2022-12-10 17:27

Den fÀngslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus, ryska mÀnniskorÀttsorganisationen Memorial och ukrainska Center for civil liberties (CCL) delar pÄ fredspriset i Är.

En sak stÄr klar: den prestigefyllda utmÀrkelsen har inte fÄtt pristagarna att lÀgga sig pÄ latsidan, tvÀrtom.

– Ukrainas folk vill mer Ă€n nĂ„gon annan i hela vĂ€rlden ha fred. Men fred kan inte uppnĂ„s om ett land som befinner sig under attack lĂ€gger ner sina vapen, sĂ€ger Oleksandra Matvijtjuk, ledare för CCL, pĂ„ plats i Oslo rĂ„dhus pĂ„ lördagen.

Sedan den ryska invasionen i februari har CCL dokumenterat över 24 000 krigsbrott.

Internationell tribunal

Oleksandra Matvijtjuk passade Àven pÄ att Äterupprepa sin uppmaning om att fÄ till stÄnd en internationell tribunal för att kunna Ätala Putin, Lukasjenko och "andra krigsbrottslingar".

Till följd av Rysslands omfattande bombningar av Ukrainas energiinfrastruktiur tvingades Matvijtjuk skriva sitt tacktal sittande vid ett stearinljus

Hennes hÄrdnackade motstÄnd mot den ryska regimen delas av Memorials ordförande, Jan Ratjnskij, som fördömde Rysslands "imperialistiska ambitioner", som han anser Àr ett arv frÄn Sovjetunionen som "frodas Àn i dag".

I dagslÀget "kallas motstÄnd mot Ryssland för fascism", vilket "har blivit det ideologiska rÀttfÀrdigandet för det vansinniga och kriminella aggressionskriget mot Ukraina", sÀger han.

Memorial, som dels dokumenterar förtryck under Sovjettiden, dels arbetar med mÀnniskorÀttsbrott som begÄs i dagens Ryssland, vÀxte fram efter Sovjetunionens kollaps genom hundratals lokala initiativ. Organisationen Àr förbjuden i hemlandet.

Frun mottog priset

Den tredje pristagaren, belarusen Ales Bjaljatski som grundade organisationen Vjasna 1996, har suttit frihetsberövad sedan juli förra Äret, och regimen tillÀt honom inte att via lÀnk hÄlla sitt tal. I stÀllet delade hans fru, Natalja Pintju, med sig av makens tankar.

Hon manade till kamp mot "diktaturer i hela vÀrlden". Enligt henne vill Putin med sitt krig skapa en "diktatur som stÄr i beroendestÀllning" till Ryssland.

– Av samma typ som i dag rĂ„der i Belarus, dĂ€r det förtrycka folkets röst ignoreras och Ă„sidosĂ€tts, sĂ€ger hon.

Fakta: Vjasna

Vjasna (belarusiska för vÄr) Àr en organisation som arbetar för medborgerliga och mÀnskliga rÀttigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som Àgde rum nÀr Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrÄgasatt folkomröstning.

Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt Ärs fÀngelse för pÄstÄdda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski slÀpptes efter tre Är. Han fick dÀrefter en rad internationella mÀnniskorÀttspriser och erkÀnnanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gÄnger.

Sedan förra Äret Àr han Äter fÀngslad, för pÄstÄdda skattebrott.

Organisationen har sitt sÀte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav nÄgra svenska: Civil rights defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska freds och Amnestys svenska avdelning.


Fakta: Memorial

Organisationen Memorial har klassats som "utlÀndsk agent" i Ryssland. Den har ocksÄ tvingats upplösas helt och hÄllet.

Lagen om "utlÀndska agenter" stiftades 2012 och utvidgades 2017 till att Àven gÀlla medieorganisationer. Företag och organisationer kan klassas som "utlÀndska agenter" om de tar emot pengar frÄn utlandet och det kan rÀcka med en enda pengaöverföring.

De som av en domstol klassas som "utlÀndsk agenter" mÄste nÀmna det i all sin kommunikation och i sina publiceringar, Àven pÄ nÀtet. Det stÀlls Àven mycket hÄrda redovisningskrav pÄ dem, som i praktiken kan vara svÄra att leva upp till.

Även privatpersoner kan klassas som "utlĂ€ndska agenter", vilket innebĂ€r att alla, Ă€ven privata, transaktioner och betalningar ska redovisas för myndigheterna minst fyra gĂ„nger per Ă„r.

Följs inte bestÀmmelserna riskerar bolagen böter. Organisationernas och företagens sajter kan dessutom blockeras i Ryssland.


Fakta: Oleksandra Matvijtjuk

Oleksandra Matvijtjuk föddes 1983 i Bojarka i Kievregionen, i dÄvarande Sovjetrepubliken Ukrainska SSR.

Som nyexaminerad jurist började hon 2007 arbeta för den dĂ„ nystartade organisationen Center for civil liberties (CCL), som hon i dag leder. De första Ă„ren fokuserade CCL pĂ„ lagstiftning med syfte att göra Ukraina mer demokratiskt och öka det folkliga inflytandet pĂ„ landets rĂ€tts- och polisvĂ€senden. Under Euromajdan-protesterna 2013–2014, som ledde till att dĂ„varande president Viktor Janukovytj avsattes, bistod CCL gripna demonstranter med juridiskt stöd och dokumenterade övergrepp begĂ„ngna av Janukovytjs sĂ€kerhetsstyrkor.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 började CCL dokumentera fall av politisk förföljelse pÄ Krimhalvön och brott begÄngna av de ryskstödda separatisterna i Donetsk och Luhansk. Arbetet med att dokumentera krigsbrott intensifierades efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari i Är.

I september tilldelades Oleksandra Matvijtjuk och Center for civil liberties 2022 Ärs Right Livelihood-pris. I oktober offentliggjordes att CCL, tillsammans med den ryska organisationen Memorial och den belarusiske demokratiprofilen Ales Bjaljatski, Àven tilldelas Nobels fredspris 2022.

Den svenska bistĂ„ndsmyndigheten Sida har stöttat CCL sedan 2018. Mellan 2018 och 2020 utgick totalt 722 400 kronor i Sida-stöd. Under perioden 2021–2024 Ă€r det tĂ€nkt att sammanlagt 6,6 miljoner kronor ska gĂ„ frĂ„n Sida till CCL.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!