Den fÀngslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus, ryska mÀnniskorÀttsorganisationen Memorial och ukrainska Center for civil liberties (CCL) delar pÄ fredspriset i Är.
En sak stÄr klar: den prestigefyllda utmÀrkelsen har inte fÄtt pristagarna att lÀgga sig pÄ latsidan, tvÀrtom.
ââUkrainas folk vill mer Ă€n nĂ„gon annan i hela vĂ€rlden ha fred. Men fred kan inte uppnĂ„s om ett land som befinner sig under attack lĂ€gger ner sina vapen, sĂ€ger Oleksandra Matvijtjuk, ledare för CCL, pĂ„ plats i Oslo rĂ„dhus pĂ„ lördagen.
Sedan den ryska invasionen i februari har CCL dokumenterat över 24 000 krigsbrott.
Internationell tribunal
Oleksandra Matvijtjuk passade Àven pÄ att Äterupprepa sin uppmaning om att fÄ till stÄnd en internationell tribunal för att kunna Ätala Putin, Lukasjenko och "andra krigsbrottslingar".
Till följd av Rysslands omfattande bombningar av Ukrainas energiinfrastruktiur tvingades Matvijtjuk skriva sitt tacktal sittande vid ett stearinljus
Hennes hÄrdnackade motstÄnd mot den ryska regimen delas av Memorials ordförande, Jan Ratjnskij, som fördömde Rysslands "imperialistiska ambitioner", som han anser Àr ett arv frÄn Sovjetunionen som "frodas Àn i dag".
I dagslÀget "kallas motstÄnd mot Ryssland för fascism", vilket "har blivit det ideologiska rÀttfÀrdigandet för det vansinniga och kriminella aggressionskriget mot Ukraina", sÀger han.
Memorial, som dels dokumenterar förtryck under Sovjettiden, dels arbetar med mÀnniskorÀttsbrott som begÄs i dagens Ryssland, vÀxte fram efter Sovjetunionens kollaps genom hundratals lokala initiativ. Organisationen Àr förbjuden i hemlandet.
Frun mottog priset
Den tredje pristagaren, belarusen Ales Bjaljatski som grundade organisationen Vjasna 1996, har suttit frihetsberövad sedan juli förra Äret, och regimen tillÀt honom inte att via lÀnk hÄlla sitt tal. I stÀllet delade hans fru, Natalja Pintju, med sig av makens tankar.
Hon manade till kamp mot "diktaturer i hela vÀrlden". Enligt henne vill Putin med sitt krig skapa en "diktatur som stÄr i beroendestÀllning" till Ryssland.
ââAv samma typ som i dag rĂ„der i Belarus, dĂ€r det förtrycka folkets röst ignoreras och Ă„sidosĂ€tts, sĂ€ger hon.