I en ladugÄrd utanför UmeÄ har 30 kossor nyligen fÄtt en ovanlig ingrediens i sitt foder. Under tre mÄnader har det spetsats med hackade alger, samtidigt som halterna av klimatskadlig metangas mÀtts i kornas utandningsluft.
Kossor slĂ€pper nĂ€mligen ut klimatskadlig metangas framför allt genom rapar, men Ă€ven genom pruttar, och algen â Asparogopsis taxiformis â kan minska dessa utslĂ€pp med upp till 60 procent, enligt forskning frĂ„n andra lĂ€nder. Men eftersom kossornas foder har olika sammansĂ€ttning i olika lĂ€nder Ă€r frĂ„gan hur det fungerar i Sverige.
PreliminÀra resultat frÄn UmeÄ-kossorna ser lovande ut.
ââAnalyserna Ă€r inte klara, men nĂ€r vi tittar pĂ„ data sĂ„ ser vi tydliga effekter pĂ„ metanutslĂ€ppen, sĂ€ger Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Stor utslÀppskÀlla
StÀmmer det kan algerna det bli en viktig pusselbit för att fÄ ner utslÀppen frÄn jordbruket. Idisslare Àr nÀmligen en av de största utslÀpparna av det klimatskadliga metanet, och i Sverige bidrar kossornas fodersmÀltning till drygt tredjedel av jordbrukssektorns utslÀpp av vÀxthusgaser.
Boven i dramat Ă€r den jĂ€sningsprocess som sker i kornas största mage, vĂ„mmen, nĂ€r de omvandlar grĂ€set. DĂ„ bildas vĂ€tgas och koldioxid som mikroorganismer i vĂ„mmen anvĂ€nder för att fĂ„ energi â och i den processen bildas metan.
HÀr kommer algerna in i ekvationen. De innehÄller Àmnet bromoform som blockerar ett enzym hos mikroorganismerna och stoppar pÄ sÄ vis metanbildningen.
PÄ liknande sÀtt fungerar kosttillskottet Bovaer, som tidigare i Är var först ut pÄ omrÄdet att godkÀnnas inom EU och som nu ska testas i Sverige. Med start i höst ska 5 000 svenska mjölkkor fÄ kosttillskottet i sitt foder inom ett projekt som Arla driver i Sverige, Danmark och Tyskland.
Enligt tidigare forskning kan kosttillskottet minska metanutslÀppen med runt 30 procent.
ââVi vet redan att Bovaer fungerar, och syftet nu Ă€r att se rent praktiskt hur det fungerar för bönderna att utfordra med det i ladugĂ„rdarna, sĂ€ger Ă se Arnbratt pĂ„ Arla.
PÄverkas mjölken?
Bovaer minskar metanet genom att hÄlla nere samma enzym som algerna. Men algerna tycks innehÄlla fler Àmnen som minskar metanet vilket troligen gör dem mer effektiva, enligt Rebecca Danielsson.
Att algerna Àr en naturlig produkt, medan kosttillskottet Àr kemiskt framstÀllt, kan ocksÄ göra att det tas emot bÀttre av lantbrukarna, tror Rebecca Danielsson. Bovaer kan heller inte anvÀndas av Krav-gÄrdar som inte fÄr anvÀnda kemiskt framstÀllda Àmnen.
En farhÄga med algerna har varit att bromoform ska överföras till mjölken och köttet. I höga halter Àr Àmnet cancerframkallande. I UmeÄ mÀter dÀrför forskarna hur mycket som förs över till mjölken, kossornas urin och gödsel. Tidigare studier har visat att nivÄerna ligger betydligt lÀgre Àn att de skulle utgöra en risk, enligt Rebecca Danielsson.
ââMen detta Ă€r nĂ„got som behöver följas upp mer noggrant för att sĂ€kert veta att det inte har negativa effekter pĂ„ mĂ€nniskor eller djur pĂ„ lĂ„ng sikt, sĂ€ger hon.
Vill odla 50 ton alger
En utmaning Ă€r ocksĂ„ att fĂ„ fram tillrĂ€ckligt stora mĂ€ngder alger. De som kossorna i UmeĂ„ matats med har skördats av dykare utanför Portugals kust â alltsĂ„ lĂ„ngtifrĂ„n nĂ€rproducerat.
Kanske finns lösningen utanför Lysekil. DÀr pÄgÄr försök att odla algerna i stora vattentankar i en testfabrik som företaget Volta Greentech byggt upp. Förra Äret testades de odlade algerna pÄ 20 köttkor pÄ en gÄrd utanför Eskilstuna, medan utslÀppen mÀttes pÄ samma sÀtt som i UmeÄ.
ââVi minskade metanutslĂ€ppen med 80 procent, sĂ€ger Fredrik Ă kerman, en av grundarna av Volta Greentech, som nu planerar en större fabrik dĂ€r det ska gĂ„ att odla 50 ton alger Ă„rligen.
Olika sorters tillskott i kossornas mat Àr ett sÀtt att fÄ bukt med utslÀppen. Ett annat sÀtt som Àr under utveckling, Àr att kossorna fÄr ha en mask över mulen som fÄngar upp metanet i varje rap. Masken omvandlar metanet till vattenÄnga och koldioxid, vilket kan minska metanutslÀppen med omkring 50 procent, uppskattar det brittiska företag som ligger bakom uppfinningen.
Samtidigt gör kossor mycket gott för miljön, bland annat bidrar de genom sitt betande till öppna landskap och biologisk mÄngfald. Och i förhÄllande till andra utslÀppskÀllor tycker Rebecca Danielsson att det i Sverige ibland lÀggs vÀl mycket fokus pÄ kossornas rapar och fisar.
ââMen nu behöver ju utslĂ€ppen minska snabbt, och dĂ„ mĂ„ste man göra allt man kan inom alla sektorer.