Iller och älg är ett par arter som nu bedöms minska i så hög grad att de hamnar på SLU:s nya preliminära lista över rödlistade arter i Sverige.
Trots att älgstammen på senare år ökat så mycket i norra Sverige och skogsbolagen vill att fler älgar skjuts för att minska betesskador, har stammen totalt minskat i landet med nästan en fjärdedel på tio år.
Att den ökade älgstammen på flera håll i landet har fått länsstyrelser att tillåta jakt på fler älgar än tidigare år påverkar inte rödlistningen, konstaterar Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för SLU:s artdatabank.
– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger han till TT.
Jakt främsta skäl
Trots att jaktlag som oroats över minskad älgstam medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats, är jakten den främsta förklaringen till minskningen, enligt Henrik Thurfjell.
– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.
Det största orosmolnet som seglat in på nya rödlistan är dock Bälthavets tumlare, enligt Henrik Thurfjell.
– Den fångas ofta in som bifångst av fiskare, säger han.
Uttern ut från listan
Fler arter har tillkommit på den nya rödlistan än antalet som kvalat in för att bedömas livskraftiga nog att tas bort.
För att en art ska bedömas som livskraftig igen krävs att minskningstakten av stammen varit mindre än 15 procent på tre generationer. För att försäkra sig om att det inte rör sig om en tillfällig återhämtning håller man kvar arten ifråga ”i karantän”på listan under ytterligare fem år. Uttern, som först nu plockas bort från nya rödlistan, har ökat under lång tid, enligt Henrik Thurfjell, bland annat till följd av arbetet för att få bort kemikalier och gifter i vattenmiljöer.
Samtidigt minskar illern, som är ny på rödlistan, möjligtvis på grund av att uttern kommit tillbaka som konkurrent, enligt Henrik Thurfjell.
– Uttern lever i samma miljöer som illern och tar en och annan iller, säger han.