Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala behandlas Ă„rligen omkring 100â150 personer med ryggmĂ€rgsstimulering för nervsmĂ€rtor som uppkommit till exempel efter ett benbrott, operation eller diskbrĂ„ck, enligt Landy.
I hela landet behandlas totalt cirka 400 patienter.
Behandlingen innebÀr att man lÀgger in elektroder kopplade till en stimulator vars pulser lindrar smÀrta. Patienten kan sjÀlv styra processen via en fjÀrrkontroll.
ââOftast behöver man inte göra nĂ„got Ă„t det. Men elektroderna kan flytta pĂ„ sig, och dĂ„ hamnar stimuleringen pĂ„ fel plats. DĂ„ mĂ„ste vi programmera om systemet, sĂ€ger Landy.
Följs upp pÄ distans
I vanliga fall mÄste patienten dÄ ta sig till sjukhus. Men numera kan smÀrtlindringen följas upp och omprogrammeras ocksÄ pÄ distans.
ââVi bokar en tid. Patienten kopplar upp sig och ger oss tillĂ„telse att koppla upp oss pĂ„ batteriet patienten har inopererat, sĂ€ger Landy.
Genom fjĂ€rrstyrningen behöver patienter inte resa lĂ„nga vĂ€gar â vilket Ă€r bra ur ett miljöperspektiv â och dessutom Ă€r det tids- och kostnadseffektivt, enligt Landy.
ââVi har haft patienter som varit i Spanien pĂ„ semester. DĂ„ har de fĂ„tt det fixat under sin semestervecka.
MÄste godkÀnnas
Enligt Landy var Akademiska sjukhuset ett av de första sjukhusen i Europa som fick prova metoden.
ââVi har nu ett tjugotal patienter som har det hĂ€r systemet. Vi har tagit dem som bor lĂ€ngst bort för att testa att det verkligen fungerar.
Men Katarina Landy sĂ€ger att anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r mycket bredare â Ă€ven för dem som bor nĂ€ra. Hon hoppas nu att det ska godkĂ€nnas pĂ„ bred front av regionen. I LuleĂ„ och UmeĂ„ har fjĂ€rrstyrningen redan godkĂ€nts.
Tekniken Àgs av ett amerikanskt bolag.
ââDet negativa skulle vara om systemet skulle hackas. Vad man skulle anvĂ€nda informationen till förstĂ„r jag inte, men det förstĂ„r man inte innan det Ă€r gjort.