Möjligt att donera organ trots olika blodgrupp

Forskare har lyckats hitta en avgörande lösning för sÀkrare organdonationer mellan mÀnniskor som har olika blodgrupper. Uppfinningen Àr svensk och betyder extra mycket för personer med en ovanlig blodgrupp.

Aizhou Wang en av forskarna bakom studien, visar hur den donerade lungan tvÀttas i EVLP-maskinen.

Aizhou Wang en av forskarna bakom studien, visar hur den donerade lungan tvÀttas i EVLP-maskinen.

Foto: University Health Network

Forskning2022-02-26 07:52

I Sverige vĂ€ntar omkring 800 personer pĂ„ att fĂ„ ett organ frĂ„n en donator. För att en transplantation överhuvudtaget ska bli aktuell Ă€r det mĂ„nga bitar som ska vara pĂ„ plats. En av de viktiga Ă€r blodgrupperna. Om organet som ska transplanteras kommer frĂ„n en person med en blodgrupp som inte ”passar ihop” med mottagarens Ă€r risken stor att organet stöts bort.

Nu har forskare i Kanada hittat ett sÀtt att tvÀtta donerade lungor sÄ att de proteiner i blodet som triggar i gÄng mottagarens immunförsvar försvinner. Försöket publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

– Även om det gĂ„r att transplantera över blodgruppsgrĂ€nserna i dag sĂ„ Ă€r det komplicerat och inte helt ofarligt. Att forskarna lyckats tysta ner de protein pĂ„ lungorna som mottagarens immunförsvar reagerar pĂ„, det Ă€r fenomenalt, sĂ€ger Sandra Lindstedt som Ă€r professor och överlĂ€kare i thoraxkirurgi vid SkĂ„nes universitetssjukhus i Lund.

Svensk uppfinning

Alla har nÄgon av blodgrupperna A, B, AB eller 0. Kortfattat kan individer med blodgrupp 0 ge blod och organ till alla andra men bara ta emot av nÄgon med 0. Det innebÀr att personer med blodgrupp 0 som behöver fÄ ett nytt organ genom transplantation ofta behöver vÀnta lÀnge.

– TyvĂ€rr Ă€r det omkring 20 procents högre risk att en patient med blodgrupp 0 avlider i vĂ€ntan pĂ„ en donator Ă€n för patienter med en annan blodgrupp, sĂ€ger Sandra Lindstedt.

De kanadensiska forskarna har nu testat metoden pÄ lungor frÄn en donator med blodgrupp A, lungor som av olika anledningar inte lÀmpade sig för en transplantation. Lungorna placerades i en specialbyggd hjÀrt-lungmaskin som ger förutsÀttningar som hÀrmar kroppens och ser till att lungan kan behÄlla sin funktion. Maskinen Àr en svensk uppfinning och har utvecklats vid SkÄnes universitetssjukhus i Lund dÀr Sandra Lindstedt Àr verksam.

TvÀttas med magenzym

Den ena av lungorna behandlades med enzymer som vanligen finns i mag-tarmkanalen och som har förmÄga att bryta ner proteiner. DÀrefter tillsatte forskarna 0-blod till respektive lunga. Den som hade tvÀttats med magenzymerna fortsatte att fungera bra medan den andra visade pÄ reaktioner som sker hos lungor nÀr de stöts bort.

Enligt forskarna bakom studien kommer försök att utföra en riktig transplantation med en behandlad lunga snart. Sandra Lindstedt Àr hoppfull och menar att om metoden fungerar pÄ lungor sÄ kommer det med största sannolikhet att fungera pÄ andra organ som hjÀrta, njurar och lever.

Förutom blodgrupper finns det andra proteiner pÄ organen som kan trigga immunförsvaret hos mottagaren och som gör att den som fÄtt ett organ behöver ta lÀkemedel som dÀmpar immunförsvaret, ofta hela livet.

– Det hĂ€r öppnar för immunmodulerande behandling av organ innan transplantation som pĂ„ sikt skulle kunna innebĂ€ra mindre eller inget behov av immunhĂ€mmande lĂ€kemedel efter transplantation och en lĂ€gre risk för avstötning, sĂ€ger Sandra Lindstedt.

Fakta: MÄnga vÀntar pÄ organ

I januari 2022 vÀntade cirka 815 personer pÄ nya organ i Sverige.

648 personer vÀntar pÄ en ny njure, 76 personer vÀntar pÄ en ny lever, 16 personer vÀntar pÄ ett nytt hjÀrta och 34 personer vÀntar pÄ nya lungor.

En person vÀntar pÄ bÄde hjÀrta och lungor, 23 personer vÀntar pÄ njure och pankreas, 6 personer vÀntar pÄ cell-öar och 7 personer stÄr pÄ vÀntelistan för pankreas. En person som stÄr pÄ vÀntelistan kan behöva ett eller flera organ.

I Sverige behövs fler organ Àn vad som finns att tillgÄ och i snitt dör en person i veckan medan de vÀntar.

KĂ€lla: Mer organdonation, Socialstyrelsen


Fakta: Blodgrupper

En person kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0 – vilket kallas för AB0-systemet. Donator och mottagare behöver numera inte ha samma blodgrupp, men i normalfallet ska blodgruppen vara förenlig med mottagarens blodgrupp, se nedan:

NÄgon med blodgrupp:

A kan ge till A, AB
B kan ge till B, AB
AB kan ge till AB
0 kan ge till A, B, AB och 0
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!