En skjutbana hos den norska polisen.
Tidigt på torsdagsmorgonen i Stockholm sköts en 20-årig autistisk man med Downs syndrom ihjäl av poliser som trodde att han var beväpnad. Det visade sig senare vara ett leksaksvapen.
Ny teknisk undersökning av polisskottenJohannes Knutsson, professor emeritus på Politihøgskolen i Norge, har arbetat med polisforskning sedan mitten på 1970-talet och gjort flera granskningar av polisens användning av skjutvapen.
Kungörelse från 1969
Han har i många år hävdat att det svenska regelverket för hur polisen får använda vapen är föråldrat och krångligt. 2005 konstaterade han och Annika Norée, docent i straffrätt på Stockholms universitet, i en rapport att svensk polis skjuter mer i nödvärn jämfört med andra nordiska länder.
De båda rapportförfattarna tror att det beror på rätten att skjuta, som till stor del regleras av en kungörelse från riksdagen från 1969.
– Skjutkungörelsen försätter svensk polis i svåra situationer. Jag har pratat med oerhört många skjutinstruktörer och de är helt eniga med mig i frågan, säger Knutsson.
Bara sju på 18 år
De senaste tio åren har 20 personer avlidit efter skott från polisen i Sverige. I jämförelse har endast fyra personer avlidit mellan 2002 och 2016 i Norge. Och i Finland har sju personer dött sedan år 2000.
Knutsson gör ingen hemlighet av att han tycker att den norska modellen är bäst. Där har polisen vapnen i bilarna och det krävs en order från ett befäl för att ta fram dem, så länge det inte är en akut situation. Att avväpna svenska poliser låter sig inte göras nu när de väl har beväpningen, men svensk polis borde studera den finska modellen, anser han.
Inga varningsskott
Flera villkor måste vara uppfyllda för att svensk polis ska få skjuta. Till exempel ska polisen om möjligt skjuta varningsskott.
I Finland behövs inte varningsskott, man ska endast skjuta för att få effekt. I Finland skjuter polisen inte lika ofta mot en person i nödvärn.
– Svensk polis måste i en snabb och dynamisk situation bocka av ett antal villkor, innan de får skjuta. I det finländska regelverket kan du snabbt avgöra om det är en situation där det är rätt att skjuta, och då kan du skjuta tidigt. Det gör att du inte behöver skjuta verkanseld, du kan få en effekt om skjuter bredvid, säger Knutsson och fortsätter:
– I Sverige går du igenom alla de där villkoren, och då blir det ofta nödvärn av det hela. När du skjuter för att klara livhanken är risken mycket större att det blir dödlig utgång.
"Gör ingen nytta"
Kungörelsen från 1969 kan lika gärna "läggas i papperskorgen" anser Annika Norée, som menar att polisens rätt att skjuta borde regleras i lag.
– Den gör ingen nytta eftersom den är så pass föråldrad och svårbegriplig, och inte ger de handfasta råd som poliser faktiskt behöver för att göra säkra ingripanden. Det går inte att tolka regler på en bråkdel av en sekund. Ett lagstöd är ingen garanti mot dödsskjutningar men är lättare att tillämpa både för den enskilda polisen och för domstolarna, säger hon.