Mycket nedskrÀpning pÄ svenska turistmÄl

Under pandemin har massor av svenskar tvingats stÀlla in utlandsresan för att i stÀllet semestra pÄ hemmaplan. Men trenden har en baksida. Fler besökare har inneburit mer nedskrÀpning pÄ mÄnga natursköna platser i Sverige.

Fler besökare har inneburit mer nedskrÀpning i mÄnga nationalparker. Arkivbild.

Fler besökare har inneburit mer nedskrÀpning i mÄnga nationalparker. Arkivbild.

Foto: Erik MÄrtensson / TT

Inrikes2021-08-03 05:30

Stenshuvuds nationalpark ligger pĂ„ Österlen lĂ€ngs den skĂ„nska östkusten och Ă€r en av Sveriges mest besökta nationalparker. I fjol mĂ€rkte de en tydlig ökning i antalet besökare – och i mĂ€ngden nedskrĂ€pning.

Det har fortsatt den hÀr sommaren.

– Jag tycker att det Ă€r mer skrĂ€p vilket kan hĂ€nga ihop med fler folk. Jag vet inte om folk har blivit sĂ€mre, men det Ă€r mĂ„nga som har ganska dĂ„lig koll mĂ„ste jag sĂ€ga, sĂ€ger nationalparkschefen Fredrik StĂ„hlberg.

En anledning till att Stenshuvud Àr hÄrt drabbat kan vara att mÄnga nya besökare inte Àr vana vid friluftslivet.

– Vi har mĂ„nga naturovana besökare hĂ€r. Men man kan samtidigt tycka att det Ă€r sunt förnuft att inte lĂ€mna massa skrĂ€p efter sig i naturen. Det bör inte synas att man varit pĂ„ platsen nĂ€r man lĂ€mnar den, sĂ€ger han.

"KÀnns trÄkigt"

I nordvĂ€stra SkĂ„ne finner man nationalparken SöderĂ„sen. DĂ€r har man börjat mĂ€ta skrĂ€pmĂ€ngden sedan förra sommaren, och indikationerna Ă€r att det minskat nĂ„got. Men problemen kvarstĂ„r – och Ă€ven hĂ€r kan en förklaring vara antalet förstagĂ„ngsbesökare.

– Det Ă€r de som inte har rutiner för hur mycket man ska ha med sig och hur man ska hantera sitt skrĂ€p nĂ€r man Ă€r ute i naturen, sĂ€ger Oskar Hagbard, naturvĂ€gledare i SöderĂ„sens nationalpark.

Samma utveckling syns i FulufjÀllets nationalpark i Dalarna. Det har skett en liten förbÀttring sedan i fjol, men fortfarande lÀmnas mycket skrÀp kvar.

– Det kĂ€nns trĂ„kigt, man tycker att det borde vara rĂ€tt sĂ„ sjĂ€lvklart. SĂ„ hĂ€r beter man sig inte hemma, och Ă€n mindre i ett skyddat omrĂ„de som Ă€r en nationalpark, sĂ€ger naturvĂ€gledaren Jacob Ahlberger.

SvÄrt att hinna

Vad Àr det egentligen folk lÀmnar kvar efter sig?

– Det Ă€r allt möjligt, frĂ€mst Ă€r det snusdosor och fimpar som man hittar lĂ€ngs lederna och stugorna. Det Ă€r mycket flaskor och burkar, folk lĂ€mnar saker efter att de Ă€tit eller druckit. Även mycket hundbajspĂ„sar, och nĂ„gon blöja hĂ€r och dĂ€r, sĂ€ger Jacob Ahlberger.

Precis som vanligt har semestersugna svenskar Àven vallfÀrdat till Gotland under sommarmÄnaderna. Och inte helt ovÀntat har mÀngden skrÀp skjutit i höjden.

För teknikförvaltningen har det inneburit mer arbete för att hÄlla gator, parker och strÀnder rena.

– Det Ă€r betydligt mycket mer i Ă„r Ă€n det var i fjol, och dĂ„ var det redan en ökning i fjol mĂ€rkte vi, sĂ€ger Isak Malm, avdelningschef pĂ„ teknikförvaltningen i Region Gotland.

De har ökat bemanningen och börjat tömma soptunnor Ă€ven pĂ„ helgerna för att hinna med – men det Ă€r inte en helt lĂ€tt uppgift.

– Även om vi tömmer allt sĂ„ hinner vi inte varvet runt innan det i princip Ă€r fullt igen och svĂ€mmar över. Vi har mycket, mycket mer att hantera, sĂ€ger han.

Överlag skötsamma

Alla hĂ„ller dock inte med om att nedskrĂ€pningen sticker ut. Skuleskogens nationalpark i Ångermanland hade ökad besökstillströmning redan före pandemin. De tvĂ„ senaste somrarna har Ă€nnu fler lockats till nationalparken – men nĂ„got skrĂ€pbekymmer finns inte direkt att tala om.

– Dels Ă€r besökarna överlag skötsamma, dels sĂ„ plockar andra upp efter de besökare som trots allt lĂ€mnar skrĂ€p efter sig och tredje faktorn Ă€r att nationalparksförvaltningen plockar allt vi ser, sĂ€ger Johan Uebel, förvaltare pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Region VĂ€sternorrland.

– Det gör att totalt sett sĂ„ finns det vĂ€ldigt litet utrymme för skrĂ€p. Visst hĂ€nder det att folk lĂ€mnar skrĂ€p, men det Ă€r inget problem Ă€n sĂ„ lĂ€nge.

Fakta: SÄ lÄng tid tar det för naturen att bryta ner skrÀpet

Snus: Snus utgörs av organiskt material och Àr biologiskt nedbrytbart, men innehÄller Àven gifter och efterlÀmnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium.

Hur lÄng tid det tar för en omslutande pÄsen att brytas ner finns det inga studier pÄ. DÀremot innehÄller pÄsarna en liten mÀngd plast vilket innebÀr att de inte Àr helt biologiskt nedbrytbara.

Fimpar: Cigarettens filter innehĂ„ller plast och det tar 1–5 Ă„r för fimpen att sönderdelas till mikroplast. Det kan sedan ta hundratals Ă„r för mikroplast att försvinna, om den ens gör det.

Tuggummi: Det tar ungefĂ€r 20–25 Ă„r för ett tuggummi att brytas ner.

PapperspÄse: Det tar omkring en mÄnad för en papperspÄse att brytas ner.

PlastpĂ„se: Det tar 10–20 Ă„r för en plastpĂ„se att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratalsĂ„r att brytas ner, om den nĂ„gonsin gör det.

Aluminiumburk: Det tar 200–500 Ă„r för naturen att bryta ner en aluminiumburk.

Glas: Nedbrytningstiden för glas Àr uppskattningsvis en miljon Är.

KÀlla: HÄll Sverige Rent (HSR).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om