Karlgården
Sammanställningen är gjord med hjälp av Pernilla Lindström, som jobbar som avdelningschef/byggnadsantikvarie i Skellefteå museum.
1. Karlgården – 1692
Centrala Skellefteås äldsta hus är Karlgården. Den norra delen av huset är från 1692 och den södra delen från 1799. I början av 1790- talet köptes gården av Carl Fredrik Furtenbach, som även köpte flera andra hemman. Dessa slogs ihop till storgården Carlgård. Ett av de inköpta husen flyttades hit och byggdes samman till den långa mangårdsbyggnaden. Det var vid denna tid som huset fick de tillägg som gav huset sin nuvarande empirstil, som t.e.x fasadpanelerna, entrépilastrarna, de kraftiga knutpilsastrarna, entréportalerna och de blyinfattade fönsterbågarna på övre våningen. Även gårdens dubbelbod är från 1700-talet.
2. Majorsbostället Nyborg – 1764
Majorsbostället Nyborg uppfördes på Nordanå, Skellefteå, 1764 efter typritningar av J E Carlberg och Carl Hårleman. På Körran, nuvarande Nordanå, hade Skellefteå kompani sin exercisplats. På 1720-talet lät man uppföra ett kaptensboställe på platsen vars mark tillhörde kyrkan. 1764 ersattes detta boställe av den byggnad vi ser idag, Nyborg, som senare blev majorsboställe. 1925 övertog Skellefteå stad det tidigare bostället och året därpå blev det museum och Fornminnesföreningen, sedermera Skellefteå museum, flyttade in.
Majorsbostället Nyborg
3. Långlogen, Böle – 1795
Den 35 meter långa logen är en av få återstående representanter för de norrländska trösklogarna från 1700-talets senare hälft. Den är uppförd nära Färjegatan, Anderstorp. Den byggdes 1796 och användes för tröskning av korn med hästdragen tröskvagn eller tröskbult ända till 1918. I samband med laga skiftet på 1880-talet avkortades byggnaden.
Långlogen, Böle, Anderstorp
4. Landskyrkan – 1800
Skellefteå landsförsamlings kyrka, vars stomme är av senmedeltida ursprung (uppförd omkring sekelskiftet 1500). Vid slutet av 1700-talet byggdes kyrkan om till korskyrka efter ritningar av arkitekten Jacob Rif. Kyrkan invigdes omkring år 1800. Sakristian är bevarad från 1507 och bland inventarierna märks främst Skelleftemadonnan från 1160-talet, samt altarskåp, triumfkrucifix och skulpturen S.t Göran och draken från 1400-talet. 1485 lades grunden till en stenkyrka som invigdes 1507. 1793 påbörjades en ombyggnad av kyrkan till korskyrka i nyklassicistisk stil efter ritningar av Västerbottens länsbyggmästare Jacob Rijf. Kyrkan invigdes år 1800.
Landskyrkan
5. Alla tre hus längs Storgatan i kvarteret Haren (Storgatan 35, 37, 39) – 1848
Handlaren Johan Hortelius lät 1848 bygga sitt hus på Storgatan 37, det sk östra gathuset. Byggmästare var troligen Johan Sandström. Byggnaden hör till en under 1700-talet och början av 1800-talet vanlig hustyp i norrländska städer. Den är uppförd av timmer i två våningar under ett flackt, valmat plåttak och har en gråmålad liggande panel, efterliknande samtida sten- och putsarkitektur. Huset har byggts om och till i etapper.
Det västra gathuset på Storgatan 35 uppfördes samma år av handlanden Johan Lindberg från Ostvik. Det är en liknande typ av hus som det östra gathuset men med en mer lantlig locklistpanel istället för den stenimiterande och mer stadsmässigt förnäma kälsponten på grannhuset. I övrigt har huset tidstypiska empiredetaljer. Även detta hus har senare fått tillbyggnader mot gården.
Liksom de västra och östra gathusen bebyggdes Storgatan 39, ”Ömans hörna”, 1848 av handelsman Didrik Gebhardt. Fastigheten övergick 1866 i familjen Sidenmarks ägo som bedrev handel här tom 1912 när familjen Öman tog över. Byggnaden är av samma typ som det östra gathuset. En tillbyggnad med murat kassavalv från 1893 finns på västra gaveln.
Alla tre hus längs Storgatan i kvarteret Haren
6. Gladan 2, Storgatan 32 C-E –1848
Den äldsta delen av huset uppfördes 1848 av trävaruhandlare och vicekonsul Seth Michael Franzén. Huset byggdes på med en andra våning 1876 och förlängdes mot väster 1914.
Gladan 2
7. Södra gathuset, Ekorren 4 – 1857
Det är oklart exakt när detta hus uppfördes, troligtvis byggdes bottenvåningen omkring 1850 av karduansmakare Häggström. Fastigheten övertogs 1857 av garvare Gustav Andersson som lät bygga den andra våningen. Under 1870-talet reveterades fasaderna vilket gav det den exteriör vi ser ut i dag i samma utförande som stadens första lasarett hade.
År 1857 lät garvare Gustaf Andersson uppföra huset, i två våningar med fasaddekorationer i sparsmakad empirstil och flackt valmat sadeltak. Byggnaden liknar andra större gårdar vid Storgatan, med den skillnaden att fasaderna är reveterade efter inspiration av Skellefteå lasarett.
Södra gathuset, Ekorren 4
8. Lilla Mari – 1864
Fastigheten ägdes av smeden Johan Tjernqvist 1864 som här hade sin bostad och smedja. Huset är av okänd ålder men var ursprungligen i en våning. Det påbyggdes 1884 till sin nuvarande höjd när skomakare G.V. Gustavsson hade sin verkstad och bostad här.
Café Lilla Mari
9. Anderstorps gård – 1874
Troligen är det skomakare Anders Hällberg som givit namn åt gården - och därmed hela stadsdelen Anderstorp. Hans son handelsmannen och redaren Johan Hällberg, var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. År 1824 köpte han mark på Sörböle och uppförde senare den första gården på Anderstorp. När Johan Hällberg dog 1874 uppförde sönerna de flesta av husen man ser idag, bland annat gårdens huvudbyggnad. Flygeln används idag som förskola och huvudbyggnaden som stödboende. Flygelbyggnaden är det äldsta av bostadshusen på herrgården och uppfördes 1870 av Johan Hällberg som dog fyra år senare och då överlämnade gården till sina söner som lät uppföra mangårdsbyggnaden och den andra flygeln 1875 respektive 1883.
Anderstorp Gård
10. Markstedtska gården– 1881
Byggnaden uppfördes 1881 av rådmannen och affärsmannen David Markstedt. Ritningarna utfördes av arkitekten John Laurentz, Stockholm. Mittpartiet var då i en våning. När bröderna Forslund 1926 köpte huset anlitades arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå för att höja mittdelen till det utseende vi ser idag. Byggnaden är ett gott exempel på den stenhusimiterande nyrenässans som växte fram i norra Sverige under 1800-talets senare del.
Markstedtska gården
Fotnot
En annan byggnad, Lärkan 10, på Storgatan 50, har en speciell historia. 1922 köpte Kungliga Telegrafstyrelsen fastigheten för att här uppföra telefonstation och kontor. Timmerstommen till huset införskaffades då från den rivna Lejonströms herrgård och den välrenommerade arkitekten Viktor Bodin, Stockholm, anlitades för att ge den en respektabel beklädnad. Stommen har dock en äldre historia än så. I kärnan för vad som skulle bli Skellefteå stad låg före den första stadsplanens upprättande herrgården Hägglund som hovkamrér Clausén byggt omkring 1830. Vid grundandet av staden flyttades byggnaden till Lejonströms herrgård där den användes som inspektorbostad. 1923 flyttades den tillbaka till stadens centrum där den kom att fungera som telegrafstation.
Fakta
Fler gamla konstruktioner i Skellefteå
Bonnstan
1681 fastställdes kyrkogångsplikten för Västerbotten och 1695 utfärdade landshövdingen en förordning om rätten att inneha kyrkstuga. Bonnstan är ett område med 116 kyrkstugor och en av de äldsta kända skildringarna från Bonnstan ger Carl von Linné när han beskriver sitt besök i Skellefteå 1732. När den första kyrkstaden i Skellefteå uppstod är inte dokumenterat, men troligen fanns den i början av 1600-talet. Dagens kyrkstadshus är majoriteten byggda efter branden 1835 men några av de små husen tror vi är äldre än så (1700-tal?).
Bonnstan
Pehrkällaren
En källare på Stiftsgården från 1600- eller 1700-talet med välvt tak av handslaget tegel. Pehrkällaren är uppkallad efter kyrkoherde Pehr Högström (1714–1784) som inte enbart var kyrkoherde utan också ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien och genuint intresserad av växtodling. Vid syneförrättningen 1655 antecknas att det finns en källare av välvd sten med en bod uppbyggd över källaren, troligtvis är det denna men vi vet inte säkert. Vid syneförrättningen 1705 står att det finns en källare med nävertak och takved.
Pehrkällaren
Lejonströmsbron
Går över Skellefteälven mellan stadsdelarna Sunnanå och Prästbordet, nära Landskyrkan. Bron var färdigbyggd 1737 och var länge Sveriges längsta träbro med sina 218 meter. Lejonströmsbron hade en gång i tiden påfarter av trä. Den totala längden var då 314 meter. Bron reparerades 1929-30 och avkortades då genom att fem spann på södra sidan ersattes av en jordbank. Därigenom fick bron sin nuvarande längd. Bro över Umeälven byggdes först 130 år senare, 1863. Före 1913 kallades bron för stora bron.
Lejonströmsbron