Hälften av de offentligt anställda vet inte vad meddelarfrihet är

Meddelarfriheten är en grundbult i demokratin – men varannan anställd inom offentlig sektor känner inte till den. Det visar enkätundersökningen som Norran, tillsammans med övriga medier i Västerbotten, gjort. ”Det är väldigt oroväckande”, säger medieforskaren Jesper Enbom vid Umeå universitet.

Meddelarfriheten är stark i Sverige. Den är skyddad av två grundlagar och ger offentliganställda rätt att slå larm till media om missförhållanden på sin arbetsplats utan att riskera att straffas av arbetsgivaren. Att veta vilka rättigheter man har som offentliganställd borde vara en grundläggande förutsättning för att våga tala med media. Men undersökningen visar att kunskapen om lagarna och dess betydelse är dålig.

Vad får man säga till en journalist?
Anställda i offentlig sektor - bara hälften vågar tipsa om missförhållanden

Hälften av de offentligt anställda vet inte ens vad meddelarfrihet betyder och 12 procent svarar att de är osäkra. Även hos de arbetsgivare som har en policy om detta tycks okunskapen vara stor. Norran har tidigare berättat om Region Västerbottens mediepolicy, som innehåller flera tveksamma formuleringar. De med statliga anställningar verkar dock ha aningen bättre koll på sina rättigheter. Här svarar drygt 30 procent att de inte vet vad ordet betyder.

Skillnaden kan ha sin förklaring i en annan av undersökningens frågor – nämligen om arbetsgivaren har informerat om vad meddelarfrihet innebär. Här uppger nästan 80 procent av de offentliganställda att de inte har fått någon information, medan 11 procent är osäkra. Endast 12 procent av de anställda svarar att de fått information från sin arbetsgivare. Bland de statligt anställda är den siffran högre, där svarar närmare hälften att de fått information.

Offentliganställda: Undersökning visar – en tredjedel uppmanas att inte tala med media

När det gäller ålderskategorier är det flest under 29 år som svarat att de inte vet vad meddelarfrihet betyder.

– Det är väldigt oroväckande. Här är det viktigt att chefer och kommunikatörer berättar om meddelarfrihet så att medarbetarna känner till den, säger Jesper Enbom, medieforskare vid Umeå universitet.

Foto: Jonatan Johansson Karlsson/Umeå universitet

Han påpekar att Sverige är ganska unikt som har den här lagstiftningen.

– Men ska den fungera så krävs det att medarbetarna känner till den – och hur det är tänkt att fungera. Det är även viktigt att arbetsgivaren förklarar att de respekterar meddelarfriheten och att medarbetaren inte bestraffas. Offentlig verksamhet kan inte förhandla bort meddelarfriheten med ett kontrakt. Ett sådant kontrakt vore djupt problematiskt – om medarbetarna tror att de måste följa det – dessutom är det juridiskt betydelselöst, säger Enbom.

Nio personer berättar: De vågade prata med media

Han får medhåll av Carl Gustaf Spangenberg, forskare i yttrandefrihetsfrågor vid Uppsala universitet.

– Meddelarfriheten och möjligheten till insyn är själva ryggraden i den offentliga verksamheten. Det är skattebetalarnas möjlighet att kontrollera att pengarna i offentlig verksamhet används rätt. Och i till exempel sjukvården är den oerhört viktig för att avslöja missförhållanden av olika slag.

Meddelarfriheten omfattar även sekretessbelagda uppgifter (med vissa undantag). Det betyder att en offentliganställd får läsa högt ur en sekretesshandling för en journalist – något som bara 12 procent av de tillfrågade känner till.

– Möjligheten för en offentliganställd att läcka sekretessbelagda uppgifter är en säkerhetsventil för att sekretessen i praktiken inte ska hindra insyn, till exempel om det finns risk att fel begåtts i en förundersökning, säger Carl Gustaf Spangenberg.

Undersökningen visar även brister i kunskapen om efterforskningsförbudet. Knappt hälften svarade att en arbetsgivare inte har rätt att ”luska” i vem som talat med media, medan 12 procent svarade att arbetsgivaren får efterforska källor och ungefär hälften var osäkra. Bland yngre personer, under 29 år, är det fler än bland de äldre som tror att arbetsgivaren får efterforska en källa. Däremot är det fler bland de äldre, över 50 år, som svarat att deras chef faktiskt har efterforskat källor (10 procent).

Kommunalråden om medieskuggan: ”Bevakningen har blivit dramatiskt sämre”

Sara-Lena Brännström/VK


  1. Skapade Facebookgrupp för att dela erfarenheter

  2. Tystnaden som är talande

  3. Politiker vill ha fler åtgärder mot tystnadskultur

  4. Insändare: Tystnaden – dags att granska de privata välfärdsföretagen

  5. Upp till bevis för arbetsgivarna

  6. Insändare: Tystnaden – ”Ingen som vill ha kvar sitt jobb vågar yppa något kritiskt”

  7. #Tystnaden har skapat debatt på arbetsplatserna: ”Den här granskningen gör oss bättre”

  8. Debatt om #tystnad – varför känner anställda rädsla för att prata med media?

  9. Kommunen inrättar visselblåsarfunktion

  10. Meddelarfriheten – cheferna svarar: ”Vi behöver leva upp till det här”

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Aktuell artikel (1 av 1)
Hälften av de offentligt anställda vet inte vad meddelarfrihet är