- Totalt är det 48 stycken, berättar Ulla som levt med sina solceller i tre år och vet vilken betydelse de olika årstiderna har.
- Nu i vinter har det inte blivit någonting alls på grund av snön så jag har fått köpa all el. Det hade bildats ett islager på cellerna och jag ville inte klättra upp på taken skotta, så därför fick snön ligga kvar. Men nu när den har försvunnit så producerar solcellerna i alla fall 15 procent, trots att det är mulet.
15 procent, det blir 1,6 kilowatt. Anläggningens totala kapacitet är 12,5 kilowatt.
Huset, vars byggår är 1914, har varit Ulla och katten Visas hem de senaste sju åren.
Att Ulla beslöt sig för att bli sin egen elproducent kommer sig av att hon började tänka på framtiden och sin kommande pensionering. Sedan satte hon igång med att räkna. Slutsumman var inte uppmuntrande. Även om hon var skuldfri så skulle pensionen inte räcka särskilt långt. Andra inkomster och/eller besparingar var av nöden och det enda som fanns att spara på var energiförbrukningen, det vill säga elen.
Anläggningen kostade totalt 250 000 kronor. Ulla fick låna 200 000 av banken. När allt var installerat fick hon 86 000 kronor i bidrag från staten, pengar som genast användes till att amortera av på lånet. Och numera är alltsammans betalt.
Därmed kan hon lugnt luta sig tillbaka i skrivbordsstolen och njuta av att titta på de blå staplarna på dataskärmen som visar hur elproduktionen förändras timme för timme, upp eller ner beroende på hur mycket solen skiner utanför fönstret.
- Det är på sommaren det blir ett överskott och då säljer jag det. Ifjol fick jag 48 öre per kilowattimme, dessutom blev det en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme.
Den sålda strömmen skickas ut på Skellefteå Krafts elnät.
Maj månad ifjol, 2017, är ett bra exempel på hur produktion och egen elanvändning är i förhållande till varandra:
Jag valde mellan solceller och eget vindkraftverk, men vindkraft verkade så krångligt.
- I maj producerade mina solceller 1 577 kilowattimmar, jag sålde 1128 och köpte 769. Elen jag köpte kostade 622 kronor, jag sålde för 541 och den egenproducerade elen som jag använde själv skulle ha kostat 363 kronor att köpa.
Jovisst blir det mycket siffror att hålla reda på. Enklast är kanske att säga att den egna produktionen brukar ligga på cirka 8 000 medan den egna förbrukningen är 19 000-20 000 kilowattimmar per år.
För Ulla Bro, som arbetar som miljöinspektör hos Skellefteå kommun, så är förnybar energi en självklarhet. Solceller är hon van vid. Sommarstugan har celler som laddar sex batterier.
- Jag valde mellan solceller och eget vindkraftverk, men vindkraft verkade så krångligt.
Då var det enklare med cellerna. Taken fanns ju redan, i perfekt söderläge till och med, och ställningen som står på marken är byggd efter ritningar som hon fick av solcellsleverantören.
Det är på sommaren det blir ett överskott och då säljer jag det.
Idag sköter anläggningen sig själv, Ulla håller koll via datorn och då och då tittar hon till de båda strömriktarna som omvandlar likspänning till växelspänning och håller reda på antalet producerade kilowattimmar.
Annat var det innan alltsammans kommit på plats.
- Det var ganska mycket jobb med att få det iordning.
JAK-Banken, som gav henne lånet, har i sin tur ett avtal med solcellsleverantören Egen El. När Ulla väl hade bestämt sig så fick hon börja med att mäta upp taken och fota av den invändiga takkonstruktionen i de båda byggnader som skulle få solceller på sina respektive tak.
- Jag fick själv anlita elektriker som skulle installera ledningar och koppla in strömväxlare. Elektrikern visste ingenting om solceller och jag visste ju inte heller hur det skulle vara, men det löste sig ändå. Själva cellerna installerades av Egen El.
Och sist – men inte minst – är frågan denna: Vad är det egentligen för skillnad på solceller och solfångare?
- Solceller omvandlar ljuset till elektricitet, solfångare producerar varmvatten.