Hulk och drake i kamp mot fåglar

Skrämselkonsulter ger hopp till lantbrukare om god skörd, eller i alla fall om att få behålla den. Ett växande problem är nämligen tranor, gäss och andra fåglar som kalasar på grödorna: ”Det är jättebra och det är vårt enda alternativ”, säger lantbrukaren Pär Lindström i Norra Drängsmark.

Rovfågeldraken är fäst i traktorn, meningen är att draken ska placeras på odlade fält.

Rovfågeldraken är fäst i traktorn, meningen är att draken ska placeras på odlade fält.

Foto: Norran

FROSTKÅGE 2019-08-12 06:17
Skrämselkonsulten Anders Lundström, Frostkåge, visar upp Hulken. Ett verktyg för att skrämma bort fåglar från odlingar.
Skrämselkonsulten Anders Lundström, Frostkåge, visar upp Hulken. Ett verktyg för att skrämma bort fåglar från odlingar.

I Västerbotten finns två skrämselkonsulter, som nu tagit upp kampen mot fåglarna. En är Anders Lundström i Frostkåge, som i grunden är skadereglerare vid Länsstyrelsen i Västerbotten och nu även timanställd som skrämselkonsult. Hans uppgift är att hjälpa till med olika verktyg för att hålla fåglarna borta från åkrar och grödor. Det handlar om rovfågelsdrakar, gasolkanoner och så Hulken. (Läs mer om hjälpmedlen här intill).

– Problemet med fåglar har blivit värre och värre och största problemet är tranorna, men även gäss och svan. Som skrämselkonsult så ska jag hjälpa bönderna, rädda deras ekonomi helt enkelt, säger Anders Lundström.

Fler fåglar

Han säger också att en bidragande orsak till att problemet blir större och större är att fågelbestånden ökar.

– Sveriges tranbestånd ökar med 9 procent per år och det finns uträkningar på det, säger Anders Lundström.

Anders Lundström visar fältet som ska putsas där fåglar ska kunna vistas ostört.
Anders Lundström visar fältet som ska putsas där fåglar ska kunna vistas ostört.
Rovfågeldrake. Den är utformad som en rovfågel och sitter fast i ett teleskopspö.
Rovfågeldrake. Den är utformad som en rovfågel och sitter fast i ett teleskopspö.
Pär Lindström, Katrin Wallmark och Anders Lundström diskuterar fågelproblemet.
Pär Lindström, Katrin Wallmark och Anders Lundström diskuterar fågelproblemet.
Rovfågeldraken är fäst i traktorn, meningen är att draken ska placeras på odlade fält.
Rovfågeldraken är fäst i traktorn, meningen är att draken ska placeras på odlade fält.
Anders Lundström visar anordningen som Hulken ska kopplas till.
Anders Lundström visar anordningen som Hulken ska kopplas till.

I takt med att antalet fåglar blir fler, behöver de också föda som de bland annat hittar på åkrarna, inte minst där bönder sår korn och annan gröda.

Nu försöker man lösa problemen genom satsningen på skrämselkonsulter, som drivs i projektform och inleddes i år. Länsstyrelsen i Västerbotten har fått 650 000 kronor ur Naturvårdsverkets anslag för viltskador. Länsstyrelsens kartläggning visar att kuststräckorna är mest utsatta och den här sommaren har Umeälvens delta och Kågeområdet valts ut som pilotområden.

Tidigare har man bedrivit jakt på fåglar som orsakar problem, men både trana och sångsvan är fredade arter och får inte skjutas.

Fåglar vänjer sig

Inom projektet används olika hjälpmedel som placeras i närhet till uppodlade ytor. Det handlar om att skrämma bort fåglarna, men Anders Lundström säger också att det med stor sannolikhet inte kommer att fungera på sikt.

– Det hjälper ett tag, men fåglarna vänjer sig vid våra skrämselhjälpmedel.

Makarna Pär Lindström och Katrin Wallmark, som driver verksamhet som får- och köttbönder, har flera skrämselverktyg, dels en rovfågelsdrake, dels en modell av Hulken. För att visa funktionen har de fäst rovfågelsdraken i en traktor. Den vajar en aning i den svaga brisen och ser ut som en rovfågel med utfällda vingar. Tanken är att rovfågelsdrakarna ska placeras på åkrarna. Hur Hulken fungerar kan du läsa i artikeln intill.

För Pär och Katrin har fågelproblemet ökat, de säger att det börjar tära på deras energi och de har till och med börjat byta ut viss gröda.

– Det är främst korn som fåglarna äter och de trampar ner något så vansinnigt. En hektar tar de ner direkt. Nu sår vi cirka 70 hektar spannmål, där 50 är korn och så har vi sått 20 hektar havre.

– Fåglarna bryr sig inte om havre … än, säger Katrin Wallmark.

Hygienfråga

Ett annat problem är spillning och fjädrar som fåglarna lämnar efter sig.

– När de går på vallarna där vi har gräs som ska skördas som foder till djuren, så skiter de och lämnar efter sig ganska mycket fjädrar. Sedan rullas det in i ensilagebalarna och det känns inte så himla kul. Vi har diskuterat det och känner oss tveksamma till foderhygienen, säger Katrin Wallmark.

Men det planeras också andra åtgärder. En är att putsa ett fält vid Ostträsket, som ligger i området kring Drängsmark, mota dit fåglarna och låta dem äta där ifred.

– Det är en kombination av korn och ärter på det fältet och vi hoppas att det fungerar, säger Anders Lundström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!