Den 11 juni 1994 hämtade den då 24-årige fänriken Mattias Flink sitt tjänstevapen, en AK 5, på regementet i Falun. Strax före klockan tre på natten sköt han sju personer.
Den 11 juni 1994 hämtade den då 24-årige fänriken Mattias Flink sitt tjänstevapen, en AK 5, på regementet i Falun. Strax före klockan tre på natten sköt han sju personer. Foto: Ingvar Svensson/TT

Fallet Flink ändrade svensk rättspraxis

Det är 25 år sedan fänriken Mattias Flink avlossade sina 47 skott i Falun och dödade sju personer en juninatt. Än i dag är det Sveriges värsta masskjutning och det fall som haft störst betydelse för modern svensk rättspsykiatri.

Det rättsliga efterspelet kom till stor del att handla om synen på alkoholrelaterade brott. Flink hade 1,69 promille alkohol i blodet natten den 11 juni 1994, dessutom var han psykiskt instabil och hade dagarna tidigare sökt vård för aggressioner och sömnproblem. Psykologer som bedömde Flinks psykiska hälsa under rättegångarna kom till olika slutsatser om huruvida han kunde stå ansvarig för sina handlingar eller om han handlat utifrån psykisk sjukdom.

- Det här fallet är det mest betydelsefulla för svensk rättspsykiatri de senaste 25 åren. Det har påverkat lagstiftningen, rättspsykiatrisk praxis och vilka som döms till fängelse respektive rättspsykiatrisk vård, säger Peter Andiné, som är docent i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet.

Även psykiatern Ulf Åsgård minns fallet väl.

- Han befann sig uppenbarligen i ett patologiskt rus, som är ett kortvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av alkohol, och det brukade vara ett undantag, men så valde man inte att döma den där gången.

Peter Andiné är docent i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. 'I princip varje föreläsning har jag med Mattias Flink-fallet för att belysa många av de rättspsykiatriska frågeställningarna', säger han.
Peter Andiné är docent i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. "I princip varje föreläsning har jag med Mattias Flink-fallet för att belysa många av de rättspsykiatriska frågeställningarna", säger han. Fotograf Cecilia Hedström

Dömdes till livstid

Mattias Flink ansågs av tingsrätt och hovrätt inte lida av någon allvarlig psykisk störning. Han befann sig visserligen i ett psykostillstånd som utlöstes av alkoholen, men ansågs efteråt vara tillräckligt frisk för att sitta i fängelse. Mattias Flink dömdes av tingsrätten först till 14 års fängelse, därefter till livstid av hovrätten. Han begärde och beviljades prövning i Högsta domstolen och den 13 februari 1995 fastställde HD livstidsstraffet ”med hänsyn till brottets grova art”.

- Flinkfallet medförde att synen på självförvållade droginducerade korta psykoser ändrades helt. Från att tidigare ha betraktats som allvarlig psykisk störning och gett rättspsykiatrisk vård så blev det – i och med att man tillfogade sig detta själv – något man kunde dömas till livstids fängelse för, säger Peter Andiné.

Ulf Åsgård är psykiater och expert på gärningsmannaprofiler.
Ulf Åsgård är psykiater och expert på gärningsmannaprofiler. Foto: Ulf Palm/TT

Skyddad identitet

Numera finns det en lagstiftning på plats som enbart är till för Flink-liknande ärenden och de som döms till vård i dag är enligt Peter Andiné en mindre grupp än 1994.

- Det är idag främst sådana som har tydliga psykossjukdomar.

Mattias Flink är numera en fri man och lever under skyddad identitet någonstans i Sverige. Under tiden på anstalten beskrevs han som något av en mönsterfånge och permissionerna sköttes utan anmärkning. Risken för att återfalla i våldsbrottslighet bedömdes som låg, vilket är en bedömning som Ulf Åsgård inte helt delar.

- Patologiska rus kommer vare sig man vill eller inte så det tycker jag låter som ett svagt argument, men så långe han håller sig borta från alkohol har han sannolikt en god prognos.

Fakta: Andra uppmärksammande våldsdåd

Nattklubbskjutningen på Stureplan:

När Tommy Zethraeus och Guillermo Márquez Jara nekas inträde till nattklubben Sturecompagniet i Stockholm den 4 december 1994 hämtar de vapen och öppnade sedan eld in i entrén. En ordningsvakt och tre gäster dödas.

Polismorden i Malexander:

På eftermiddagen den 28 maj 1999 rånas Östgöta Enskilda Bank i Kisa i Östergötland av Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv. Under jakten på bankrånarna skjuts den 42-årige polismannen Olle Borén och hans kollega Robert Karlström, 30 år, till döds på nära håll med sina egna tjänstevapen.

Skolattacken i Trollhättan:

Klockan 10.09 den 22 oktober 2015 får polisen larm om att en maskerad man går runt på skolan Kronan i Trollhättan med ett svärd. Tre personer dör av stickskador och gärningsmannen Anton Lundin Pettersson, en 21-åring från Trollhättan med högerextrema sympatier, skjuts ihjäl av polisen.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut