Foto: TT

Rekordmånga räkningar till Kronofogden

Under förra året skickades rekordmånga obetalda räkningar vidare till Kronofogden, enligt ny statistik. En stor del av ökningen kommer från näthandeln och kommuner och landsting.

Förra året fick Kronofogden in 1 141 000 krav på obetalda skulder, en ökning med över tio procent jämfört med 2017. Antalet personer som inte hade betalat sina räkningar i tid och hamnade hos Kronofogden ökade med nästan åtta procent till 417 000.

Två grupper sticker ut särskilt i statistiken.

-När det gäller unga vuxna som näthandlar ser vi en tydlig trend och bland nyblivna pensionärer som kanske tagit lån och får svårt att betala när de går ner i inkomst, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden.

Tiden från det att en räkning ska vara betald till dess att den kommer till Kronofogden har också blivit kortare. Tidigare var mediantiden under många år stabil på 48–49 dagar. Under första och andra kvartalet 2018 hade den kortats till 45 respektive 43 dagar.

Små skulder

Kravärenden som gäller obetalda landstings- och kommunräkningar, exempelvis för vårdavgifter, sjukresor och barnomsorg, ökade lavinartat i fjol. Under början av året ökade dessa ärenden från runt 5 000 till 13 000 i månaden.

SKL Kommentus, ett dotterbolag till Sveriges kommuner och landsting (SKL), upphandlade ett nytt avtal med inkassobolaget Intrum under 2017, något som också uppmärksammats i SVT:s Uppdrag Granskning.

-Efter det såg vi att det började ramla in många ansökningar om betalningsförelägganden. Jag kan inte kommentera själva avtalet men att vi fått fler ansökningar kan vara en följd av avtalet, säger Andrea Gleerup.

Ofta handlar det om små belopp som hamnar hos Kronofogden, enligt Andrea Gleerup. Omkring en tredjedel av skulderna som når Kronofogden är på under 500 kronor, och hälften under 1 000 kronor. Många gånger är själva kapitalskulden, grundbeloppet på fakturan, reglerad när betalningsföreläggandet når Kronofogden, men räntan på skulden och inkassoavgiften är inte betald.

Överskuldsättning risk

I och med att skulden gått vidare till Kronofogden har en lagstadgad inkassoavgift på 380 kronor adderats till ursprungsskulden, samt ansökningsavgiften till Kronofogden för hantering av skulden på 300 kronor.

På myndigheten tycker man det är onödigt att små skulder för snabbt hamnar hos dem. Det riskerar att bidra till att överskuldsättningen ökar, anser Andrea Gleerup. Hon tycker att de små skulderna skulle kunna hanteras på ett annorlunda sätt ute hos kommunerna och landstingen.

-Vi kan tycka att har man en långvarig kundrelation, som man har med sina medborgare, kanske man kan lägga en sådan liten skuld på nästa faktura och försöka lösa situationen direkt med den det berör, säger Andrea Gleerup.

Något hon ser som positivt är dock att Kronofogden har en bra dialog med de offentliga utövarna.

-Vi har ett förbyggande uppdrag. Vi vill inte att människor ska hamna i överskuldsättning, säger Andrea Gleerup.

Skulder hos Kronofogden

Under 2018 skickades 417 000 personer vidare till Kronofogden på grund av räkningar som inte betalats i tid. Totalt handlade det om skulder på drygt 16,3 miljarder kronor. Totalt fick Kronofogden in 1 141 000 krav på obetalda skulder i fjol.

Men samtidigt som antalet betalningskrav som skickas till myndigheten ökar var antalet personer med skulder hos Kronofogden vid årsskiftet det lägsta på 27 år.

Då hade 413 912 personer skulder hos Kronofogden, en minskning med 0,9 procent jämfört med året före.

Det totala skuldbeloppet uppgick till 81,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 78,7 miljarder kronor året före.

Under 2018 fick 113 500 personer sin första skuld hos Kronofogden. För fem år sedan var den siffran 83 500.

Andelen skuldsatta var störst i Ljusnarsberg i Örebro län – 9,6 procent. Lägst var andelen i Lomma i Skåne – 1,0 procent.

Källa: Kronofogden

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Jobb+ logo