Ökade klyftor när värnskatten tas bort

Slopad värnskatt kostar staten drygt sex miljarder kronor per år. Ekonomerna är oeniga om effekterna. ”Reformen gynnar de hushåll som har bäst ekonomi och sparar mest”, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Slopad värnskatt 2020 innebär en skattesänkning på i snitt 17 700 kronor för de 345 000 som tjänar mest i landet, enligt Finansdepartementet. Plånbokseffekten blir större ju mer du tjänar. Ligger årsinkomsten på 1,5 miljoner kronor sänks skatten med 39 110 kronor.

Förslaget väntas bli skarpt när höstbudgeten presenteras den 18 september.

LO:s Ola Pettersson har flera invändningar mot förslaget. Han pekar på ökade inkomstklyftor och att skattesänkningen till övervägande del gynnar män. Enligt beräkningar är 73 procent av de som berörs av slopad värnskatt högavlönade män.

Som stimulansåtgärd

Professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen som Sverige befinner sig i.

-Det kan vara bra tajming, säger han.

Resonemanget bygger på att sänkt skatt ökar hushållens konsumtion. Fast han tillägger att denna effekt troligen hade blivit större om lågavlönade hade fått en lika stor skattesänkning.

-Höginkomsttagare sparar ju en stor del av sin inkomstökning, säger han.

LO:s Ola Pettersson håller i stort sett med.

-Som konjunkturstimulans är borttagen värnskatt synnerligen ineffektiv, säger han.

Både Pettersson och Calmfors hade samtidigt helst sett att skattesänkningen hade kombinerats med andra skattejusteringar.

-Det här är ju utfallet av en politisk förhandling. Men generellt tycker jag att det här något som borde ingå i en större skattereform, säger Calmfors.

-Det här drar i riktning mot ökade inkomstskillnader och vi har haft en utveckling där inkomstskillnaderna har ökat under ett antal år: Det motiverar ju att man då höjer andra skatter för höginkomsttagare, tillägger han.

Avgörande villkor

Calmfors pekar bland annat på möjligheten att kombinera slopad värnskatt med höjda kapitalskatter.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är öppet kritisk mot åtgärden, trots att förslaget kommer från hennes departement. Slopad värnskatt blev ett avgörande villkor från Liberalernas sida i det så kallade 73-punktsprogrammet och åtgärden måste genomföras för att hon ska kunna räkna med att få igenom höstbudgeten i riksdagen.

-Det är ingen tvekan om att den här budgeten hade haft en annan profil om Socialdemokraterna hade haft egen majoritet, sade hon när frågan togs upp på Harpsund i torsdags.

Totalt beräknas den slopade värnskatten minska statens skatteintäkter med drygt sex miljarder kronor 2020. Men Finansdepartementet pekar i sin promemoria på studier som visar att skattesänkningen på sikt kan vara självfinansierad.

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, tror inte att slopad värnskatt får någon stimulanseffekt och inte heller att åtgärden kan bli självfinansierad på sikt. Arkivbild
Ola Pettersson, chefsekonom på LO, tror inte att slopad värnskatt får någon stimulanseffekt och inte heller att åtgärden kan bli självfinansierad på sikt. Arkivbild Foto: Carl Bredberg/SvD/TT

"En vanlig uppskattning är att det tar cirka 10 år för effekterna att få fullt genomslag", skriver finansdepartementet.

"En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent", tillägger finansdepartementet.

"Sannolikt fel"

De flesta nationalekonomer skriver under på detta synsätt.

-Det handlar om att få fler att vilja göra karriär, gå upp i ansvar och lön, att utbilda sig för att ta sådana jobb därför att det blir mer lönsamt, säger Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam.

Tanken är att det förändrade beteendet får själva skattebasen att växa så mycket att skattesänkningen i slutändan blir en plusaffär för staten.

-Men det tar kanske 10–20 år innan man får tillbaks de där 6–7 miljarderna, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

Enligt Calmfors är denna teori inte särskilt kontroversiell bland ekonomer.

-Kostnaden är låg på sikt. Det kan man i alla fall vara tämligen säker på, säger han.

LO:s Pettersson köper dock inte detta synsätt.

-Föreställningen att höginkomsttagare kan, eller vill, öka sitt arbetsutbud mycket är sannolikt fel. Därför riskerar självfinansieringsgraden att bli lägre än de skattningar som förekommer i debatten, säger han.

Joakim Goksör/TT

Slopad värnskatt kan ha en stimulanseffekt och kommer åtminstone delvis finansiera sig själv på sikt, enligt professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet. Arkivbild
Slopad värnskatt kan ha en stimulanseffekt och kommer åtminstone delvis finansiera sig själv på sikt, enligt professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet. Arkivbild Foto: Henrik Montgomery/TT

Så här mycket tjänar högavlönade på slopad värnskatt

Slopad värnskatt innebär en skattesänkning för de högst avlönade. Värnskatt betalas nämligen bara om du har lön eller arvoden på över 703 000 kronor per år.

Förvärvsinkomst per år Skatteförändring per år

700 000 0

800 000 –4 110

900 000 –9 110

1 000 000 –14 110

1 500 000 –39 110

Källa: Finansdepartementet, Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (sk värnskatt), Juni 2019

Värnskatten i korthet

Den så kallade värnskatten är den extra statliga inkomstskatt på 5 procent som betalas när bruttolönen hamnar över 703 000 kronor per år.

Egentligen går gränsen för att betala värnskatt, den så kallade övre skiktgränsen, på en förvärvsinkomst på 689 300 kronor per år. Men med grundavdraget som alla får göra ligger gränsen i realiteten lite högre.

Den 5-procentiga värnskatten är ett påslag på den statliga inkomstskatten ovanpå de 20 procent som man måste betala för löner och arvoden som överstiger 490 700 kronor per år (i realiteten 504 000 efter grundavdraget).

I förslaget som väntas i höstbudgeten kommer den nedre så kallade skiktgränsen finnas kvar. Det innebär att det även framöver blir ett 20-procentigt skattepåslag för alla inkomster över 490 000 kronor per år.

Skattesänkningen berör de 345 000 personerna som tjänar mest i landet.

Värnskatten infördes som en tillfällig åtgärd av den socialdemokratiska regeringen 1995. Ett uttalat syfte då var att de ökade intäkterna till staten skulle bidra till att sanera de offentliga finanserna efter krisen 1990–1994.

Källa: Finansdepartementet, Skatteverket

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut