Kontantuttagen har minskat de senaste åren, samtidigt ökar swishandet.
Kontantuttagen har minskat de senaste åren, samtidigt ökar swishandet. Foto: Petra Frid/TT

Kontantköpen blir allt ovanligare

Omställningen till ett mer digitaliserat betalningssystem har gått snabbt.
Andelen kontantköp var i fjol nere på 13 procent, enligt en färsk rapport från Riksbanken. För åtta år sedan var nivån 39 procent.

Bredband, smarta telefoner och nya appar som Swish och Izettle eller Klarnas nättjänster driver på utvecklingen enligt Riksbankens rapport "Så betalar svenskarna 2019".

-Det är på det stora hela bra. Det är en effektivisering. Men den orsakar också risker och problem, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.

Bedrägerier ökar

En risk som Riksbanken pekar på är att antalet bedrägerier med stulna kortuppgifter eller identiteter ökar i digitaliseringens spår, medan butiksrån, bankrån och värdetransportrån minskar kraftigt.

-Skurkarna anpassar sina metoder till den rådande teknologin, säger Guibourg.

Andelen som betalade kontant för sitt senaste köp var enligt Riksbanken nere på 13 procent 2018. Det kan jämföras med 39 procent åtta år tidigare.

Enligt Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningar på Riksbanken, är det svårt att säga om digitaliseringen i Sverige har gått för snabbt.

-Till stor del är det svenska folket som har valt att gå över från kontanter till digitalt. Men det är viktigt att ta hand om nedgången på ett bra sätt, så att det inte blir helt omöjligt att använda kontanter, säger hon.

-Det måste fortfarande funka att använda kontanter, tillägger hon.

Skepsis mot bankerna

Regeringen har föreslagit en ny lag om skyldighet för banker att tillhandahålla kontanttjänster runt om i landet. I korthet innebär lagens krav att 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering, vilket är en något högre ambitionsnivå än dagens regelverk.

Post- och telestyrelsen ska även få tillsyn över avgiftsstrukturer för betaltjänster enligt lagen.

-Men vi saknar ett krav på banker att hushåll ska kunna sätta in kontanter på sitt konto, säger Wejshammar.

Hon tillägger att avgifter för en betaltjänst egentligen är naturligt.

-Jag förstår att det är svårt att tänka sig att jag ska behöva betala för att kunna betala. Men det är samtidigt inte konstigt att om jag erbjuds en tjänst så behöver jag ersätta den som erbjuder tjänsten. Men det här kommer vi behöva titta närmare på, säger hon.

Klart står att Sverige och övriga nordiska länder ligger långt före de flesta andra europeiska länder och även USA när det gäller digitalisering av betalsystemet. En förklaring till de stora skillnaderna är skepsis mot bankerna efter finanskrisen, enligt Guibourg.

Wejshammar fyller i:

-Det handlar mycket om kultur och vanor, vad man har för historia och vad som har hänt i ett land. Det handlar om hur viktig integritetsfrågan är och vilken tillit man har till institutioner i landet, säger hon.

Joakim Goksör/TT

Kontanterna på väg bort. Arkivbild.
Kontanterna på väg bort. Arkivbild. Foto: Martina Holmberg / TT

Fakta: Kontanter som andel av BNP nere på 1 procent

TT

Sverige, med Norge tätt i hälarna, ligger långt före de flesta andra europeiska länder och USA när det gäller digitalisering av betalsystemet.

Enligt en webbenkät med 2 500 deltagare i tio europeiska länder, gjord av revisions- och konsultbyrån PWC, uppger 61 procent av tyskarna att de föredrar kontanter när de handlar i butik eller köper tjänster. I Sverige ligger andelen på 20 procent.

På frågan om mobiltelefonen används för betalningar svarar 33 procent av svenskarna ja, medan andelen i Tyskland ligger på 5 procent.

Samma mönster syns i centralbanksstatistik sammanställd av Riksbanken. I Sverige är kontanter som andel av bruttonationalprodukten (BNP) nere på 1 procent, medan den i USA eller i eurozonen ligger på 8 respektive 11 procent.

Källor: PWC, Riksbanken

Fakta: 58 procent av hushållsköpen med kort

TT

Swish, som lanserades 2012, körde om kontantanvändningen någon gång 2016–2017. I fjol uppgick betalningar med Swish till 20 524 kronor per person och år, upp från 14 760 kronor ett år tidigare. Kontantuttagen minskade samtidigt 10 391 kronor i fjol mot 12 294 kronor ett år tidigare.

Digitaliseringen innebär en stor omställning. Enligt data från april i år från Svensk Handel säger 2 procent av landets dagligvarubutiker nej till kontantbetalningar. När det gäller sällanköpsvaror vägrar 18 procent att ta emot kontanter.

Kontantanvändningen pressas även av ökad kortanvändning, som på tio år har fördubblats i Sverige. I fjol var 58 procent av hushållens köp med kort, vilket kan jämföras med cirka 6 procent för kontanter och 6 procent med Swish.

Räknat i kronor och ören dominerar dock elektroniska gireringar, autogiro och överföringar, som står för över 90 procent av betalningarna i Sverige.

Källa: Riksbanken, "Så betalar svenskarna 2019"

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut