Journalisterna allt färre – och kommunikatörerna blir fler

Antalet journalister har minskat dramatiskt i antal under de senaste tio åren. Samtidigt har kommunikatörerna blivit allt fler. Det visar en sammanställning av personal i lokala mediehus som Norran och övriga medier har gjort.

Journalistförbundets medlemmar nationellt minskade från 17 183 för tio år sedan till 14 775 årsskiftet 2017/2018, det motsvarar cirka 14 procent.

Marcus Melinder är övertygad om att journalistiken har en framtid.
Marcus Melinder är övertygad om att journalistiken har en framtid. Foto: Jeanette Lövgren

Norrans chefredaktör förklarar varför utvecklingen ser ut som den gör.

– I och med digitaliseringen så har en del redaktionella yrken helt enkelt försvunnit. Dessutom har tekniken gjort det möjligt för fler att göra jobb som tidigare krävde specialistkompetens. Men det beror också på att mediehusen brottas med vikande reklamintäkter. En stor del av annonskakan äts i dag upp av stora jättar som Google och Facebook, och kvar blir en liten del som går till de svenska mediehusen. Det gör att redaktionerna tvingas spara och då är tyvärr personal något som redaktionerna drar ned på.

Forskaren om utvecklingen: ”Det är ett stort demokratiproblem”

Intresset för journalistik är större än någonsin.

Hur ser branschen på utvecklingen framöver?

– Branschen är så klart medveten om att situationen just nu är väldigt ansträngd. Samtidigt så finns det bland mediehusen en tro på framtiden. Det märks om inte annat på optimismen kring att det faktiskt går att ta betalt för nyheter på nätet, säger Marcus Melinder.

Anställda i offentlig sektor - bara hälften vågar tipsa om missförhållanden

Riskerar journalistiken att försvinna?

– Nej, absolut inte. Intresset för journalistik är större än någonsin. I en tid av falska nyheter och desinformation ökar också människors behov av oberoende och trovärdig journalistik. Det borgar för att journalistiken, så som vi känner den, inte kommer att försvinna. Mediehusens ekonomiska problem beror alltså inte på ett bristande intresse för journalistik, utan snarare på förändrade affärsmodeller och läsarbeteenden.

Tystnaden: Regionens policys och avtal kan bryta mot lagen

Hur ser du på att det i dag finns kommuner som i princip saknar mediebevakning?

– Det är ett problem. Här måste statsmakterna ta ett ansvar. Det kan inte ligga på de kommersiella mediehusen att säkerställa bevakning överallt. Vi gör så gott vi kan med de resurser vi har. Därför är det bra att regeringen har infört ett ekonomiskt stöd för bevakningen av så kallade ”vita fläckar”. Men ännu mer kommer att behöva göras när det gäller just detta.

Blir fler

Samtidigt ökar antalet personer som arbetar med kommunikation inom det offentliga. Enligt Hampus Zethelius, kommunikationsansvarig på Sveriges kommunikatörer, hade de 4 958 medlemmar 2008 och i vintras hade de ökat till 6 931 medlemmar. Det är en ökning med nästan 40 procent.

Offentliganställda: Undersökning visar – en tredjedel uppmanas att inte tala med media

Lokalt har länsstyrelsen i Västerbotten ökat från 3 till 6,5 kommunikatörer på tio år. Region Västerbotten ligger stadigt på nästan 19 anställda som sysslar med kommunikation. Det finns därutöver tre kommunikatörer som är knutna specifikt till forskning och utbildning och cancercentrum.

Nio personer berättar: De vågade prata med media

Inom Region Västerbotten finns även elva personer som sysslar med externa relationer och strategisk platsutveckling, inom vilken en tjänst beräknas syssla med kommunikation. Enligt hemsidan är det dock flera personer som har beteckningen kommunikatör/webbkommunikatör. Enheten arbetar bland annat med att arrangera mötesplatser, påverkansarbete, internationellt arbete och samarbete, externa besök, opinionsbildning och kommunikation om regional utveckling.

Direktören om nya medieläget: ”Det finns inga motsättningar”

Skellefteå kommun har ökat med drygt tre tjänster sedan 2009 och har i dag 22,6 tjänster, det är nästan lika många som fanns i Umeå kommun 2009. I dag har Umeå 28 tjänster. Utslaget på befolkningen har Umeå kommun en kommunikatör på 4 540 invånare medan Skellefteå har en på 3 186 invånare.

Polisen hade fyra kommunikatörer 2009 och i dag är de nio i polisområde norr – de fyra nordligaste länen.

Mediernas granskande roll kan inte täckas upp av kommunikatörer.

Marcus Melinder tycker att utvecklingen är naturlig.

– I takt med att det blivit allt enklare att nå ut med sitt budskap så har också företagen blivit mindre beroende av medierna för att kommunicera. Därför lägger både myndigheter och företag stora resurser på att själva forma bilden av sin verksamhet. Men det är viktigt att komma ihåg skillnaden mellan oberoende journalistik och tillrättalagda budskap från en kommunikatör, säger Marcus Melinder.

Enligt Hanna Brogren blir kommunikation allt viktigare i det offentliga.
Enligt Hanna Brogren blir kommunikation allt viktigare i det offentliga.

Granskar inte

Hanna Brogren, generalsekreterare vid Sveriges Kommunikatörer, vill inte se journalister och kommunikatörer som motståndare.

– Jag ser snarare att vi tillsammans stärker demokratin. Det finns många publicister på internet och det offentliga måste då stå för fakta. Men mediernas granskande roll kan inte täckas upp av kommunikatörer.

Hon tycker det är viktigt i det nya medielandskapet, med de sociala medierna, att det framgår tydligt vem som står bakom informationen.

– För unga som inte vuxit upp med tidningar kan det vara svårt att veta exempelvis vad som är reklam. Men det är en större fråga, säger hon.

Jobbar med tjänster

Enligt Hanna Brogren har både utbildningarna och kommunikatörsyrket förändrats. Från att ha varit inriktat på PR och mediekontakter handlar arbetet allt mer om att bidra till att skapa användarvänliga plattformar för service för invånarna och att förklara varför kommunen måste exempelvis bygga mer, varför något är en angelägen fråga. Det gör kommunikatörernas roll än betydelsefullare.

– Det offentliga står inför massor av utmaningar då befolkningen blir äldre och på grund av digitaliseringen. Det ställs också högra krav på tjänster till invånarna. Här måste man tänka på kommunikation redan från början, säger hon.

  1. Upp till bevis för arbetsgivarna

  2. Insändare: Tystnaden – ”Ingen som vill ha kvar sitt jobb vågar yppa något kritiskt”

  3. #Tystnaden har skapat debatt på arbetsplatserna: ”Den här granskningen gör oss bättre”

  4. Debatt om #tystnad – varför känner anställda rädsla för att prata med media?

  5. Kommunen inrättar visselblåsarfunktion

  6. Meddelarfriheten – cheferna svarar: ”Vi behöver leva upp till det här”

  7. TV: Kommunchefen om att så få känner till meddelarfriheten – ”Oacceptabelt”

  8. Kommunalrådet om #tystnaden: ”Vi har varit för dåliga på att informera”

  9. Direktsänd debatt väntar i kväll

  10. Kritiserade ny polisorganisation: ”Vissa vill inte upplevas som bråkstakar”

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut
Aktuell artikel (1 av 1)
Journalisterna allt färre – och kommunikatörerna blir fler