Månadsspara, tipsar experterna i oroliga börstider. Arkivbild.
Månadsspara, tipsar experterna i oroliga börstider. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Experternas råd: Månadsspara dig genom krisen

Stigande arbetslöshet, lägre tillväxtprognoser och dämpad optimism. Signalerna om att vi är på väg in i en global lågkonjunktur duggar tätt och får småsparare att fly från börsen. Fel strategi, anser sparekonomerna.

-Nu ser vi det i siffror. Vi ser att arbetslösheten har ökat. Vi ser att antalet övertidstimmar har sjunkit. Vi ser också i de stora bolagens rapporter att de framåtblickande faktorerna ser sämre ut, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Ett annat varningstecken är den så kallade inverterade räntekurvan, det vill säga att långa räntor är lägre än korta. En inverterad räntekurva har dock varnat för fler lågkonjunkturer än vad som faktiskt har skett. Centralbankernas stimulansåtgärder i form av fortsatta räntesänkningar talar också emot en kris.

Men hur ska man som småsparare agera när mycket trots allt talar för en stundande lågkonjunktur? Det enkla svaret, enligt experterna, är att fortsätta att månadsspara som om inget hade hänt.

-Mycket just nu på börsen beror på handelskriget och vad Donald Trump gör och vad Donald Trump gör verkar bero på hans humör och vad han känner för dagen. Därför är det i princip omöjligt att avgöra hur börsen kommer att gå under den närmaste tiden, säger Frida Bratt.

Att pricka in uppgångarna och undvika nedgångarna är alltså näst intill omöjligt, resonerar hon.

-Det jag tycker att man ska göra i ett långsiktigt sparande är att fortsätta månadsspara för då köper man åtminstone vid olika tidpunkter och prickar förhoppningsvis in köp när kurserna fallit lite grann.

Mindre riskaptit

Spararnas agerande vid ekonomiska nedgångar har historiskt sett annorlunda ut.

-Ett alltför vanligt misstag är att man efter en längre tids börsnedgång säljer av aktier och aktiefonder för att sedan köpa tillbaka dem efter en längre tids uppgång. Det gör att man hamnar helt fel i tajmingen, att man säljer billigt och köper dyrt, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Enligt statistik från Fondbolagens förening minskade nysparandet i aktiefonder och blandfonder kraftigt i samband med it-bubblan år 2000. Samtidigt ökade korta och i viss mån långa räntefonder kraftigt under de följande åren.

Intresset för aktiefonder ökade sedan successivt, men det dröjde ända till år 2009, det vill säga året efter den senaste finanskrisen som sparandet i aktiefonder var uppe på en högre nivå än före år 2000.

Enligt Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening är det dock tydligt att spararnas aptit på smala aktiefonder svalnat de senaste åren till förmån för breda aktie- och räntefonder.

-Mönstren från tidigare börsnedgångar går i viss mån igen hos de aktiva spararna i dag. En skillnad är att ränteläget är ett annat och att nysparandet i räntefonder därför är omvänt.

Gör ett stresstest

Liksom Johanna Kull avråder Gustav Sjöholm sparare från att impulsivt trycka på sälj-knappen när börsen svajar.

Den som är orolig för sina fonder kan med fördel glömma bort dem.

-Det finns ingen anledning att kolla utvecklingen dag för dag eller vecka för vecka. Så länge man någon gång per år gör en översyn och funderar igenom om man fortfarande har ett sparande som passar ens sparhorisont så är det bara att fortsätta spara, säger Johanna Kull.

Däremot anser hon att man regelbundet bör stresstesta sin ekonomi genom att fråga sig själv hur det skulle det kännas om börsen gick ner 20–30 procent.

-Är det så att du skulle få jätteont i magen om börsen gick ner 30 procent har du kanske för hög risk i ditt sparande och kan fundera över om du skulle vikta över en del till försiktigare sparalternativ, men det gäller alltid oavsett Trumps twittrande.

På längre sikt är börsen det placeringsalternativ som gett bäst avkastning över tid. Pengar som ska användas om ett år hör hemma på ett sparkonto medan obligationsfonder eller billiga blandfonder är ett alternativ för sparande på medellång sikt, tipsar experterna.

Helen Preutz/TT

Finanskriser under 2 000-talet

It-kraschen år 2000

Kring år 2000 ledde den starka tilltron till It-företagens framtid till att investerare öste in pengar i företagen. Bolagen ökade kraftigt i värde, men levde inte upp till de höga förväntningarna och i mars år 2000 sprack It-bubblan. Många bolag gick i konkurs och börserna världen över föll vilket ledde till en global konjunkturnedgång. Den svenska börsen föll under en 2,5-årsperiod med nära 70 procent.

Lehman Brothers-konkursen år 2008

Den globala finanskrisen 2007–2010 hade sitt ursprung i den amerikanska ränte- och bostadsmarknaden.

I september 2008 gick amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det blev starten på den akuta fasen av finanskrisen som fick konsekvenser i form av börsras, förlorade besparingar och stigande arbetslöshet, i Sverige och världen. Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut