Idag den 2 december bjöd Skellefteå Science City in till en föreläsning och workshop om cirkulära affärsmodeller med Laura Vidje, konsult inom hållbar utveckling, från Esam i Umeå. Ämnet var högaktuellt eftersom EU-kommissionen samma dag presenterade ett lagstiftningspaket om cirkulär ekonomi för att öka konkurrenskraften, skapa jobb och generera en hållbar tillväxt.
– I den cirkulära ekonomin är det viktigt att tänka i system och alltid ifrågasätta om vi verkligen gör rätt saker. Allt är en resurs som kan omvandlas till något annat, säger Laura Vidje.
Hon presenterar en rad goda exempel på företag som vågat tänka annorlunda. När det gäller biologiska cirklar tar hon det holländska företaget Van Houtum som exempel.
– De har lyckats utveckla toalettpapper som görs av gammalt kontorspapper.
Deras återvinningskoncept går ut på att de hämtar kontorspapper och lämnar toalettpapper i utbyte.
Ett annat bra exempel på biologiska cirklar är, enligt Laura Vidje, det svenska företaget Orbital Systems som utvecklat en snåldusch där 5 liter vatten räcker i 10 minuter.
– Den stora fördelen är att vattenförbrukningen minskar med 90 procent jämfört med en traditionell dusch. Samtidigt sjunker energiförbrukningen med 80 procent.
Det amerikanska företaget Tesla, som tillverkar elbilar, är också djupt rotade i den cirkulära ekonomin. De tillämpar open innovation.
– Det innebär att Tesla delar alla sina patent så att alla kan se hur bilen är uppbyggd.
Vidare lyfter hon fram Fairphone som utvecklar och säljer en smartphone för vilken man använt metaller som bryts i gruvor där barnarbete och extremt dålig säkerhet inte förekommer. Laura tar upp det svenska klädföretaget Houdini som satsar på att producera kläder av hög kvalitet som också är lätta att reparera, Rent a Plagg i Åre som hyr ut kläder, Delbar som gör det möjligt att byta grejer med grannarna och Inrego som återtillverkar datorer.
– Gällivare kommun sparade fyra miljoner kronor genom att köpa datorer från Inrego, berättar Laura.
Hon fortsätter med att berätta om Stormie Poodle som tar gamla handdukar från hotell och gör om dem till barnkläder och om Desso som gör golvmattor som de leaser ut, tar tillbaka när de är nötta och fixar till igen.
Anledningen till att EU-kommissionen idag antog det nya lagstiftningspaketet är att hjälpa företag och konsumenter i EU att klara övergången till en starkare och mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett mer hållbart sätt. De föreslagna åtgärderna förväntas bidra till att ”sluta kretsloppet” i produkters livscykel genom ökad materialåtervinning och återanvändning, vilket ger fördelar för både miljön och ekonomin.
Förslagen kommer att optimera värdet och användningen av råvaror, produkter och avfall, främja energibesparingar och minska utsläppen av växthusgaser.
Denna övergång kommer att stödjas ekonomiskt genom finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, 650 miljoner euro från Horisont 2020 (EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation) samt 5,5 miljarder euro från strukturfonderna för avfallshantering och investeringar i den cirkulära ekonomin på nationell nivå.
Framtagningen av paketet har letts av kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och vice ordförande Jyrki Katainen
– Varken vår planet eller vår ekonomi kommer att överleva om vi framhärdar med vår nuvarande slit-och-släng-attityd,framhöll Frans Timmermans när programmet presenterades. Vi måste bevara våra värdefulla resurser och ta till vara deras fulla ekonomiska värde.
Jyrki Katainen, konstaterade i sin tur att förslagen sänder en positiv signal till dem som väntar på att investera i den cirkulära ekonomin.
– Vi menar att Europa nu är det bästa stället för att bygga upp en hållbar och miljövänlig verksamhet. Denna övergång till en mer cirkulär ekonomi handlar om att omforma marknadsekonomin och förbättra vår konkurrenskraft, sade han. I programmet ingår bland annat:
– Åtgärder för att minska livsmedelsavfallet genom gemensamma mätmetoder, bättre datummärkning och verktyg för att nå det globala hållbarhetsmålet om att halvera livsmedelsavfallet till 2030.
– Utarbetande av kvalitetsnormer för returråvaror för att öka förtroendet hos aktörerna på den inre marknaden.
– Främjande av produkters reparerbarhet, hållbarhet och återanvändbarhet, utöver energieffektivitet.
– En reviderad förordning om gödselmedel för att underlätta erkännandet av ekologiska och avfallsbaserade gödselmedel på den inre marknaden och utveckla marknaden för bionäring.
– En strategi för plast i den cirkulära ekonomin som tar upp återvinningsbarhet, nedbrytbarhet, förekomsten av farliga ämnen i plast samt hållbarhetsmålet om en betydande minskning av marint skräp.
– En rad åtgärder för återanvändning av vatten, inklusive ett lagstiftningsförslag om minimikrav för återanvändning av avloppsvatten.
I det reviderade förslaget till avfallslagstiftning anges tydliga mål för att minska mängden avfall och fastställs en långsiktig strategi för avfallshantering och materialåtervinning. De viktigaste delarna i det reviderade lagstiftningspaketet är: – Ett gemensamt EU-mål om att 65 % av allt kommunalt avfall ska materialåtervinnas senast 2030. – Ett gemensamt EU-mål om att 75 % av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas senast 2030. – Ett bindande mål om att minska deponeringen till högst 10 % av allt avfall senast 2030. – Ett förbud mot deponering av separat insamlat avfall. – Främjande av ekonomiska instrument för att motverka deponering. – Förenklade och förbättrade definitioner och harmoniserade metoder för beräkning av återvinningsgrader i hela EU. – Konkreta åtgärder för att främja återanvändning och stimulera industriell symbios – att en industris biprodukt används som råvara för en annan industri. – Ekonomiska incitament för tillverkarna att erbjuda miljövänligare produkter på marknaden och främja återvinning och materialåtervinning.