Flytta till staden och ta anställningen. Någon framtid verkar det inte finnas inom åkerinäringen i glesbygd.
Det var rådet Lasse gav sin 25-årige son. Lasse hade utvecklat och drivit åkeriet på samma plats som sin farfar och sin far.
Det är naturligtvis inget lätt beslut att råda sin son att avsluta familjetraditionen. Men Lasse ser bara fler och fler pålagor och regler för svenska åkare. Förslaget om en kilometerskatt blev droppen som fick bägaren att rinna över.
Oron är stor bland åkare, andra företagare och helt vanliga människor som bor i glesbygden över förslaget att införa en kilometerskatt för transporter. Att ensidigt belasta dem som inte kan använda tätorternas kollektivtrafik med extra avgifter kan bli förödande för Sveriges landsbygd.
Flera undersökningar har visat att vägskatter och andra avgifter kopplade till våra vägar och vår trafik är och har varit överfinansierade. Skatter och avgifter är sammantaget högre än kostnaden för vägarnas underhåll.
Tragikverket, som Trafikverket numera kallas i folkmun, använder en allt större del av sina anslag till att bygga byråkrati, och att sätta upp skyltar om vägskador, i stället för att reparera dessa. Skulle ytterligare en skatt förändra detta?
De ökade kostnaderna som uppkommer av kilometerskatten måste ju bekostas av någon. Eftersom inte ens de större åkerierna egentligen har råd med detta så kommer det att vältras över på dem som behöver frakter – i synnerhet de som har långa avstånd till kunder eller leverantörer.
Postnord sköter uppenbarligen inte sin verksamhet efter de önskningar riksdagen har. Nu aviserar de att utdelningar inte ska ske lika ofta som tidigare.
Kommer även frakterna till olika delar av landet att bli differentierade?
Kommer vi som inte bor innanför tullarna att få så höga fraktkostnader att vi inte längre har råd att handla på nätet?
Är det bara stockholmare som kommer att få råd med moderniteter?
Åkare som drabbas av högre kostnader genom kilometerskatten aviserar i många fall att de måste lägga ner sina verksamheter om skatten införs. Redan i nuläget är lönsamheten låg, men med ytterligare avgifter kommer det att bli omöjligt att fortsätta bedriva åkeriföretag där avstånden är långa.
Hur detta kommer att slå på sågar och annan verksamhet som är beroende av träråvara kan man bara gissa. En åkare med 18 timmerbilar och sex flisbilar beräknar att kilometerskatten skulle kosta i storleksordningen 13 miljoner kronor per år. Vem ska betala detta?
Kilometerskatten är bara ytterligare en belastning på företagande i glesbygd.
Riksdag och regering måste aktivt verka för att underlätta för företagande och inte bara svänga sig med fagra ord.
Tillåt åtminstone svenska företagare att få konkurrera på samma villkor som resten av EU:s företag.
Leif Svensson
förbundsordförande för Småföretagarnas Riksförbund
Kilometerskatten är bara ytterligare en belastning på företagande i glesbygd.
Kilometerskatten är bara ytterligare en belastning på företagande i glesbygd.
Kilometerskatten är bara ytterligare en belastning på företagande i glesbygd.