Vattenfalls vd Öystein Löseth. Foto: Scanpix
Dålig konjunktur, pressade elpriser och olönsamma förvärv fortsätter att plåga energikoncernen.
Läget är så kärvt att det kan bli aktuellt att ytterligare sänka avkastningskravet på Vattenfall från dagens 9 procent av sysselsatt kapital, enligt finansmarknadsminister Peter Norman (M).
Kravet sänktes så sent som i höstas från 15 procent, men i andra kvartalet var avkastningen i årstakt negativ, på -4,5 procent.
- Det är möjligt att vi får anledning att ompröva detta, säger Norman till TT.
- Är det fundamentala förändringar på marknaden måste det också beaktas.
Miljarder upp i rök Vattenfalls brakförlust på 25,9 miljarder kronor för årets andra kvartal följer på gigantiska nedskrivningar. Sammanlagt rör det sig om nästan 30 miljarder kronor som går upp i rök till följd av omvärderingar av förvärv i Tyskland och Nederländerna.
TT: Har ni förtroende för Vattenfalls ledning?
- Vi har förtroende för styrelsen i Vattenfall. Det är den vi utser, säger Norman.
Uppdelningen av koncernen i en nordisk och en utom-nordisk del är ett sätt att hantera stora problem på en marknad som inte ser ut att återhämta sig under överskådlig tid, enligt styrelseordförande Lars G Nordström. En annan faktor som påverkat beslutet är att energipolitiken i Europa blivit alltmer nationell till sin karaktär - med kärnkraftsavvecklingen i Tyskland, problemen med tyska koldioxidutsläpp och de olönsamma gaseldade Nuon-kraftverken i Nederländerna.
Externa ägare Uppdelningen öppnar även för ägaren - svenska staten - att ta in externa ägare för att minska riskexponeringen. En tänkbar väg att gå är att samarbeta med privata aktörer, som Vattenfall gör i den svenska kärnkraftsverksamheten. Det kan även bli aktuellt att ta in kapital externt från fonder eller pensionsförvaltare.
Några konkreta samtal med möjliga intressenter har inte inletts ännu, enligt Nordström.
- Men det finns alltid en diskussion i branschen om den typen av samarbeten, säger han.
Med den senaste nedskrivningen i Nuon har 42 procent av värdet av det bolaget gått försvunnit sedan köpet 2009.
Såväl Vattenfall som Norman konstaterar att priset för Nuon på 89 miljarder kronor var högt mot bakgrund av vad man vet i dag. Men han förklarar detta med att det låg i linje med andra affärer i branschen vid köptillfället. Och beslutet fattades av styrelsen i Vattenfall, inte regeringen, enligt Norman.