Arkivbild: Scanpix
Enligt Pensionsmyndigheten är det fyra grupper som löper särskilt stor risk att få låg framtida pension: Gifta kvinnor (sett enbart till deras egen inkomst), ogifta pensionärer av båda könen, de som flyttat till Sverige sent i livet och de som saknar tjänstepension och andra inkomster i pensionen.
"Det riskgrupperna behöver veta är hur de kan påverka sin pension. Bland annat genom att jobba heltid, se till att arbetsgivaren betalar in tjänstepension och att det lönar sig att jobba länge, även om du inte alltid får mer i pension", säger pensionsexperten Monica Petersson i ett skriftligt uttalande.
Lisbeth Malm är förtidspensionär och får ut 11 400 kronor i månaden, inklusive bostadstillägg. När hyran på 5 700 kronor och resten av räkningarna är betalda har hon 70 kronor om dagen att leva på.
- Man köper aldrig mat om det inte är halva priset. Kläder köper jag på loppis eller får av anhöriga. Men jag kan ju aldrig göra något, inte gå på bio eller en konsert. Man skäms, det känns som att man inte har något människovärde.
Hela sitt liv har Lisbeth Malm kämpat med ekonomin. Ibland har hon haft flera jobb samtidigt för att kunna försörja sin fyra barn. Men många av jobben har varit tillfälliga och inte gett några pensionspoäng.
- De som har så låg inkomst som vi borde vara skattebefriade, säger hon.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson säger att en av de största samhällsutmaningarna de kommande 10-15 åren är att hitta nya möjligheter att höja pensionen för de flesta. Han tror att många människor i Sverige är omedvetna om hur låg pension de kan förväntas få i framtiden.
- Det nya pensionssystemet har ju visat sig varit väldigt bra för att klara den ekonomiska utvecklingen, men nu måste det komma mer fokus på hur man ska hjälpa de lågavlönade att komma upp, säger han till TT.
LO välkomnar en diskussion om hur man kan förlänga arbetstiden, men för att fler ska kunna jobba längre krävs en massiv satsning på arbetsmiljö, säger Thorwaldsson. Kvinnodominerade yrken måste också få en möjlighet att komma upp i arbetstid.
Nästan en fjärdedel av Sveriges pensionärer har en garantiersättning på under 10 800 kronor i månaden.
- Så många pensionärer får inte vara under fattigdomsstrecket, så får inte ett välfärdssamhälle ha det. Det som är skrämmande är att politikerna verkar undvika frågan. Det kostar pengar att åstadkomma en förbättring, men det måste det ju får göra, säger Curt Persson, ordförande i Pensionärernas riksorganisation (PRO).
Curt Persson menar att man måste höja den lägsta pensionen.
- Dessutom måste man titta på bostadstillägget och sätta det i relation till de kostnadsökningar som har varit på bostadssidan.
Men att omkring 35 procent av pensionärerna har inkomster ur de allmänna ersättningarna, som ger en inkomststandard under 10 800 kronor per månad, innebär inte att alla är fattiga, poängterar Pensionsmyndigheten. Andra inkomster som inte är medräknade, till exempel tjänstepension, bidrar till att höja inkomststandarden, påpekar Pensionsmyndigheten.
- Samtidigt blir grundskyddet i den allmänna pensionen i form av garantipension allt mindre värt i förhållande till inkomsten, säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling vid myndigheten.
Garantipensionen ligger i dag på knappt över 7 000 kronor för gifta och litet knappt 8 000 kronor för ensamstående. De flesta, 270 000, av de cirka 350 000 pensionärer som har garantipension, får en högre inkomst än så men har en del av sin pension från garantipensionen.
För 65 procent av garantipensionärerna ger de allmänna ersättningarna en inkomststandard under 10 800 kronor i månaden, enligt myndighetens beräkningar.