Efter folkomröstningen i Storbritannien där 52 procent av britterna röstade för att Storbritannien ska lämna EU har det varit många turer kring hur detta ska ske. I maj deklarerade Storbritanniens premiärminister Theresa May att hon vill att landet lämnar EU:s inre marknad, det gemensamma tullsamarbetet och att EU-domstolen inte ska ha någon dömande makt i Storbritannien. Hon vill emellertid behålla handeln med EU-länderna genom ett frihandelsavtal.
De formella förhandlingarna om villkoren för utträdet hålls nu var fjärde vecka i Bryssel. Målet är att förhandlingarna ska vara klara senast i oktober 2018 så att avtalet kan godkännas innan utträdet sker natten den 29-30 mars 2019.
På måndag den 9 oktober inleds den femte förhandlingsrundan om villkoren. Den fjärde förhandlingsrundan avslutades 28 september och Aidan Liddle är optimistisk när det gäller att man ska komma överens om medborgarnas rättigheter i Storbritannien och inom EU. I Storbritannien bor det cirka 100 000 svenskar och i Sverige är cirka 20 000 britter bosatta.
– Både EU-kommissionen och den brittiska regeringen vill att EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i övriga EU-länder ska få behålla samma rättigheter som de har i dag. Så det blir nog inte så stora förändringar mot hur det fungerar idag. En skillnad kan bli att EU-medborgare som flyttar till Storbritannien efter utträdet måste göra en on-line registrering, berättar Aidan Liddle.
En annan fråga som det förhandlas om är gränsen mellan brittiska Nordirland och Irländska republiken. Idag är gränsen öppen för både personer, varor, tjänster och kapital. Att det ska fortsätta vara så är båda parter överens om.
– Men det måste till någon form av tullgräns mellan länderna, konstaterar Aidan Liddle.
Andra frågor som diskuteras är hur man ska reglera det brittiska EU-utträdet ekonomiskt och vilka ekonomiska och politiska relationer EU och Storbritannien ska ha efter brexit.
– När det gäller dessa frågor återstår fortfarande många bitar att lösa och det krävs mycket kalkylerande innan parterna kan komma överens om de ekonomiska bitarna, säger Aidan Liddle.
Han är övertygad om att man kommer att finna en lösning på hur de ekonomiska relationerna ska se ut. EU är Storbritanniens viktigaste handelspartner. 2016 gick 47,5 procent av den brittiska exporten till EU-länderna och av den brittiska importen kom 50,5 procent från övriga EU. 2016 gick sex procent av Sveriges varuexport till Storbritannien och drygt fem procent av den svenska importen kom från Storbritannien.
– Vad som är aktuellt är att hitta en ny struktur på det ekonomiska samarbetet.
I mångas ögon var den tyngsta orsaken till att majoriteten av britterna röstade för brexit deras negativa inställning till invandringen till Storbritannien.
– Faktum är att Storbritannien tjänat på att ta emot många invandrare från Polen, Rumänien och Bulgarien. De har tillfört energi till samhället och varit en bidragande orsak till Storbritanniens växande ekonomi. Men det som behövs är att vi får till en bättre kontroll på vilka som kommer in i landet. Det ska inte bestämmas av Bryssel utan besluten om detta ska tas av den brittiska regeringen, avslutar Aidan Liddle.