Den 10 mars publicerade Norran Affärsliv en artikel där turistnäringens paraplyorganisation Swedish Lapland Visitors Board krävde att Näringsdepartementets förslag till ändring av reglerna för småviltsjakten i fjällen måste dras tillbaka. Swedish Lapland får nu svar på tal från ett antal turistföretagare och jaktarrangörer som skrivit ett brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht där de ger sin syn på saken.
De företag som kritiserar Swedish Laplands utspel är: Arctic Charter AB, Arjeplog, Vitesaniemi Gård AB, Övertorneå, Polar Outdoor Life AB, Vidsel, Nordisk naturkraft AB, Piteå, Camp Svanis AB, Boden, Fritid och Vildmarksliv AB , Piteå samt Arbetsgruppen Frågan om Fjälljakten och fristående och frilansande guider.
Swedish Lapland Visitors Board anser att förslaget från Näringsdepartementet inte tar hänsyn till besöksnäringen som en viktig exportnäring, med internationella gäster som drivkraft för lokal och regional tillväxt.
Turistföretagarna som skrivit till landsbygdsministern hävdar å sin sida att regeringens förslag till ny lydelse för §.3 rennäringsförordningen inte innebär inte att man utestänger alla utländska jägare.
"Det innebär istället att myndigheterna får möjlighet att prioritera jaktmöjligheterna för jägare boende i Sverige samt för jägare som fått en särskild anknytning till Sverige genom arbete eller företagande inom ramen för EU:s tjänstedirektiv. Dessa två grupper ska ha rätt till jakt och så länge detta uppnås ska jakt få upplåtas även till andra", skriver de och poängterar att det även fortsättningsvis kommer att finnas plats för utländska jägare i de svenska fjällen.
Jaktarrangörerna håller inte med Swedish Lapland Visitors Boards beskrivning om att det handlar om en mångmiljardnäring som påverkas kraftigt negativt.
"Verkligheten är annorlunda. Exempelvis såldes förra året cirka 6 000 jaktdygn till utländska gästjägare i Norrbottens län. Om man högt räknat antar att dessa jägare var och en spenderade 2 000 kronor per dygn på jakt, boende, mat, transporter och andra tjänster, så handlat det i exemplet Norrbotten om en total omsättning på tolv miljoner kronor per år. Den omsättningen försvinner inte på grund av regeringens förslag. Det är inte ens säkert att den minskar."
Turistföretagarna pekar också i brevet till landsbygdsministern på siffror som visar att svenska jägare minskar sin jakt i fjällen i takt med att utländska jägare ökar. "Den trenden kan sannolikt vändas. Det är alltså inte dödsstöten för svensk turistindustri som vi talar om. Möjligheten att göra inskränkningar på jaktupplåtelserna till utländska jägare är av stor vikt för våra egna jägare och vår svenska jaktkultur, men får sannolikt bara en försumbar ekonomisk betydelse", skriver de.
Skribenterna hävdar vidare att många jaktturistföretag 2007 fick upphöra med sin verksamhet då den nuvarande §.3 klubbades igenom och utländska jägare fick tillgång till jakten på samma villkor som svenska jägare. "De företag som då exempelvis erbjöd guidetjänster, tappade en stor marknad. Istället reades den begränsade resursen jakt ut, och kvalificerade tjänster ersattes av lågförädlade transport- och boendetjänster. Dagens skrivning av §.3 har alltså inte inneburit en ökad företagsamhet inom jaktturismen, utan snarare både minskat den och sänkt förädlingsgraden.", skriver de.
Turistföretagarna anser att den nya paragrafen är verktyget som behövs för att hitta former för att positivt särbehandla boende inom landet. De hävdar att så gör övriga europeiska länder med jämförbara statliga marker, liksom samtliga amerikanska delstater och kanadensiska provinser. "Det är inte fel att näringsidkare kan bygga upp en sund och hållbar verksamhet omkring jakt, men av sociala skäl och för att behålla stödet för vår näring får det inte ske på bekostnad av landets egna jägares möjligheter... I Sverige boende jägare ska självfallet ha tillgång till sitt lands resurser innan någon börjar kräva att få sälja dessa resurser utomlands", skriver de.
"Att i en situation när andra arbetar och försöker hitta vägar för att hantera problemen som blivit följden av alltför frikostiga regler, kräva obegränsad tillgång med argumentet att man själv satt som mål att tjäna dubbelt så mycket pengar inom några år, känns inte seriöst. Förhoppningsvis ser även våra politiker att det handlar om en ovanligt rå vilja att exploatera utan andra hänsyn än egen vinning. Det är inte bara pinsamt, det är faktiskt rent obehagligt", avslutar de brevet till Sven-Erik Bucht.
Läs också: Besöksnäringen rasar mot ändringar i reglerna för småviltsjakten och fisket i fjällen