Regeringen, tillsammans med bland annat LO och Svenskt näringsliv satsar över 30 miljoner kronor för att under 2016 lyfta fram yrkesprogrammens betydelse för såväl unga på väg ut i arbetslivet som för den nationella kompetensförsörjningen. Syftet är att öka antalet elever på yrkesprogrammen.
– Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic.
Samtidigt som många unga vittnar om att det är svårt att få jobb, uppger vartannat företag att det är svårt att hitta rätt arbetskraft och att var femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Många av de yrken där det råder brist kräver en gymnasial yrkesutbildning. Det finns därmed en stor efterfrågan på de yrken som utbildas inom yrkesprogrammen.
Enligt Arbetsförmedlingen har bland annat utbildade undersköterskor, lastbilsmekaniker och golvläggare goda chanser till jobb. Om fler väljer yrkesprogram hoppas regeringen att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras. Enligt SCB har sju av tio jobb ett år efter att de slutfört en yrkesexamen på gymnasiet.
De senaste åren har inneburit ett kraftigt sjunkande intresse bland unga att välja yrkesprogram på gymnasiet. Hösten 2008 började 35 procent av landets nybörjarelever ett yrkesprogram. Hösten 2014 hade andelen nybörjarelever minskat till 26 procent.
– Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.