Energi- och livsmedelspriser riskerar att skjuta i höjden. Och turbulens på börser och för valutor kan sprida sig snabbt i Ukrainakrisens spår. Till det kommer en stor risk för indirekta effekter, från Rysslandsexponerade Finland och de baltiska länderna, alla med starka ekonomiska band till Sverige.
- Tillväxtkrisen i Finland kommer att förvärras ganska ordentligt av det här. Det är ingen tvekan om att de blir kvar i recession i år. Det ser inte särskilt bra ut, säger Lars Christensen, analytiker på Danske Bank.
Finansminister Anders Borg är också oroad, särskilt för en väntad djupdykning för investeringar i Ryssland.
- Vi har, inte minst via Finland, en påverkan där. Den stora och betydande effekten kommer bli att vi får ett varaktigt sämre investeringsklimat i Ryssland.
Inreseförbud och frysta tillgångar för 21 ryska och ukrainska beslutsfattare har redan införts av EU. Det kan bli fler. Därefter hotar restriktioner för finansiella transaktioner och banker. Sedan ligger ett regelrätt handelskrig, med embargon och blockader, i farans riktning.
- Men varken EU eller Ryssland vill nog dra igång det, med tanke på de skador det får på tillväxten på hemmaplan, säger Mikael Johansson, chef för SEB:s Östeuropa-analys.
De svenska storbankernas exponering mot Ryssland, i form av utlåning, uppgår till 14 miljarder dollar, cirka 90 miljarder kronor, enligt statistik från Bank of International Settlements (BIS).
- Det här är en väldigt liten del av det svenska banksystemets totala tillgångar. De direkta riskerna för banksystemet är därför små, säger Fredrik Wrange, pressekreterare på Riksbanken.